Ledare: Gemensamhetsboende ger alternativ
De traditionella boendeformerna förändras över tid.
Förr kanske man delade livsyta i studentkorridorer eller kollektiv, boendeformer som främst förknippas med ungdom och yngre medelålder.
Numera är det den äldre generationen som går i bräschen för gemensamhetsboende.
För det är skillnad att bo i en vanlig hyresrätt eller bostadsrätt och bo i ett boende där det finns gemensamma utrymmen där grundtanken är att man ska samlas och umgås.
I Borgholm finns sedan tidigare Bovieran och nu har inflyttningen påbörjat i Bosams. I Färjestaden kommer Wasa Seaside att följa i deras spår.
Det har sina sidor med grannar: man kan reta sig på sopor som ställs i trapphus, skrikande barn eller skällande hundar. Men man kan också se fördelar med grannar som kan ge hjälp i vardagen eller kanske bara prata bort en stund.
Det finns de som väljer ensamhet, som är nöjda med att få bestämma själv utan att ta hänsyn till andra.
Men för andra kan ensamhet känns tung, att inte ha någon att dela vardagen med, att inte ha någon att bolla idéer med eller någon att äta tillsammans med.
De nya gemensamhetsboende fyller en funktion i ett samhälle där antalet ensamhushåll ökar: fler än var tredje hushåll i Sverige består av en enda person.
Det är inspirerande att Öland hänger med i den nya trenden. Det är viktigt att kunna erbjuda många olika boendealternativ, efter tycke och smak och naturligtvis efter hur mycket pengar man vill spendera på sitt boende.
För den med goda grannrelationer kan kollektivboendets tankar naturligtvis spridas även till vanliga lägenhetsområden eller villakvarter. Man kan kanske ha bilpool eller ordna matlag eller ordna gemensamma fritidsaktiviteter.
Men allt handlar om balansgången mellan samvaro och integritet.
De som vill vara ensam ska inte behöva tvingas med. Den som vill vara mer socialt aktiv ska ha den chansen.
För den som flyttar till ett gemensamhetsboende torde det vara självklart att man vill dela sitt vardagsliv med andra.