Ledare: Det finns skäl att ha kvar kontanter
I en debattartikel i Aftonbladet i veckan pläderar Stefan Ingves, riksbankchef och Cecilia Skingsley, förste vice riksbankschef, för att skyddet för kontanter måste stärkas.
”Det brådskar för riksdagen att ta sitt ansvar och stärka skyddet för kontanter. Staten kan inte backa från det ansvar för pengar som man haft i hundratals år”, skriver de bland annat.
I coronatider har Riksbanken uppmärksammat att flera butiker, restauranger med mera inte vill ta emot kontanter på grund av förhöjd smittorisk, trots att någon sådan risk inte påvisats.
Men även innan corona-pandemin var det många affärer som var kontantfria.
Riksbanken anser att Sverige är i en situation där ”allmänhetens betalningsmedel kontrolleras av kommersiella aktörer.”.
Det som ser man från Riksbanken som problematiskt av flera skäl.
Man menar att många människor har begränsad tillgång till digitala hjälpmedel eller begränsad förmåga att använda dem.
Man räknar också upp den svenska beredskapen. Vid en kris lär det sannolikt krävas mer kontanter om exempelvis elektroniska betaltjänster upphör att fungera.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) poängterar i sin broschyr ”Om krisen eller kriget kommer” att det är en god idé att alltid ha kontanter hemma. Flera tekniska fel och strömavbrott de senaste åren har visat att ett digitalt kontantlöst samhälle förvisso är effektivt, men också sårbart.
För många av oss handlar det kanske om månader, kanske rentav år, sedan vi sist använde kontanter. I nuläget ser det väl ut som att de flesta av oss lär fortsätta leva så. Men corona-pandemin har visat hur snabbt sådant vi tagit för givet kan förändras.
Vi närmar oss allt mer det kontantlösa samhället. Men än är vi inte där. I en kris som den vi genomlever just nu funderar vi mycket på beredskapen i Sverige. Ännu en tid är kontanter en naturlig del av den beredskapen.
