Ledare: ”Därför är det så viktigt att Ölandskommunerna går plus!”

Ekonomi i ordning är en förutsättning för att kunna gå vidare. Alternativet att låna pengar, är med dagens stigande räntor inte att föredra.

Borgholms kommun presenterar 52 miljoner kronor i plus för 2022 och avskrivningar för större investeringar på ytterligare dryga 13 miljoner kronor.

Mörbylånga kommun redovisar visserligen ”bara” 31 miljoner kronor på plusraden, men har i stället knappa 30 miljoner kronor i avskrivningar vid en studie av bokslutet.

Så tämligen likvärdigt positiva siffror för de bägge Ölandskommunerna. Vi har haft ett par goda ekonomiska år på Öland, givetvis påverkat av omvärlden.

Plussiffror för landsortskommuner är alls ingen självklarhet. Minns till exempel de tuffa åren för Borgholms kommun på 1990-talet. Minus 23 miljoner 1994 och hela 30 miljoner kronor minus 1999.

Ekonomi är sannerligen inte enkelt. När Ölandsbladet i dagarna presenterade Ölandskommunernas plusresultat så fick vi genast kommentarer som:

”En kommun ska inte gå i vinst. Eventuell vinst ska alltid gå tillbaka i verksamheten.”

Liknelserna görs inte sällan vid föreningsverksamhet. En förening ska heller inte ge vinst, utan överskott skall återinvesteras i verksamheten.

Förvisso, det finns någon sanning i detta. Men det handlar om hur pengarna återinvesteras.

Avskrivningar i goda tider gör att både Mörbylånga och Borgholms kommun får mer handlingsutrymme i framtiden. Det talas om att lagra i lador, men minst lika mycket om att ha lador att lagra i.

Både Borgholm och Mörbylånga har en ålderstigen befolkning som kommer kräva fortsatta investeringar, om man nu kan tala om ”kräva”. Bättre kanske att använda sig av ord som ”gjort sig förtjänta av” efter ett långt arbetsliv?

Men vatten- och avlopp, hyresrätter, skolverksamhet och rekrytering av omsorgspersonal är också sådant som kommer kräva sina miljoner på Öland framöver.

Sammanfattningsvis så kan det dock konstaterats att utgångsläget kunde varit värre för Ölandskommunerna. Ett godkänt betyg!