Ledare: Bygdens betydelse blir tydlig i skolfrågor

”Bypolitik är ett nedsättande begrepp för att beskriva politiska skeenden i svenska landsbygdskommuner där politiker anklagas för att gynna den egna hemorten framför andra”.

Nu kan man väl säga att de flesta politiker ägnar sig åt att värna sin bygd, även om den bygden råkar vara en storstad som Stockholm.

Sällan kommer bypolitiken fram mer frekvent än när det gäller skolfrågor.

Nu i dagarna funderade utbildningsnämnden i Borgholm kring framtiden för skolverksamheten. Ett förslag var att göra om Gärdslösa skola till en skola för de lägre stadierna och flytta mellanstadiet till Rälla skola.

Det stötte på patrull direkt. Boende på östra sidan hörde av sig med kritiska synpunkter till både politiker och Ölandsbladet och förslaget kom av sig redan från start. Folk är rädda för att förslaget på sikt skulle leda till att Gärdslösa skola skulle läggas ner.

Vi minns konflikten när Runstens skola ställdes mot Gärdslösa skola 2012. En konflikt som också lett till att en del föräldrar i Borgholms kommun valt att placera sina barn i Gårdby skola istället.

I det högljudda stämningsläge som var då – och som det kunde blivit en repris på nu om man drivit frågan om Gärdslösa och Rälla till sin spets – är det svårt att driva skolpolitik. Då hamnar man lätt i bypolitik istället.

Bypolitik har sitt berättigande. Det är klart att vi ska värna vår del av världen. Vill vi att hela Öland ska leva måste det också finnas förutsättningar för det.

Samtidigt som väljare kan förvänta sig att politiker som sitter i exempelvis fullmäktige förväntas ha hela kommunens bästa, inte minst ur ekonomisk synvinkel, i åtanke.

Men att förändra skolverksamhet kan vara det vanskligaste en lokalpolitiker kan göra. Då är det svårt att få med sig vare sig sina väljare eller ens sitt eget parti, även om man tycker att man sitter med goda argument och fakta som talar för förändringen.