Ledare: ”Att vara emot allt tar död på Öland!”
Det bor lite drygt 26 000 människor på Öland. Vi har ju i ärlighetens namn inga problem i dessa tider att hålla rekommenderade 10 kvadratmeter före oss själva.
Om du som jag under pandemin varit runt på Öland - är ön överexploaterad? Helt ärligt?
Jag har papper på öländska gener sedan minst 1700-talet. Med några mindre utflykter typ militärtjänst så har jag bott och arbetat på Öland i hela mitt liv. Jag är alltså så totalt inskränkt ölänning man bara kan bli.
Något av det mest spännande jag vet är öländsk historia, så torr är jag. Med den vetskapen så har jag klart för mig att Öland har förändrats. Det fanns en tid innan Gråborg kom till, innan väderkvarnarna byggdes och fyrarna sattes på plats.
Bara under min livstid har vi fått Ölandsbron (nåja, invigdes några månader innan jag föddes), Ölands Köpstad och Ölands i särklass största arbetsplats i form av Guldfågeln med sina dryga 500 direkta och indirekta arbetstillfällen.
Vad hade vi sagt idag om dessa byggen?
Hur hade tongångarna gått då i de sociala medierna om vi haft några?
Jag kan bara gissa...
Det hade låtit precis som när Ekerum berättade om planerna på en ny hotelldel med 200 rum. Eller en ny väg som säkrar 500 jobb på Guldfågeln. Eller som nu senast när Lammet&Grisen berättar om utbyggnadsplaner som omfattar 100 bäddar.
Eller när politikern Bengt Jonsson motionerade om fängelse på norra Öland, vilket kvävdes i protester innan planerna ens diskuterats.
Tillsammans talar vi om tusentals jobb som stoppas eller motarbetas.
”Jobb, är det allt som betyder något?”, säger någon.
Nej, men det är en bra förutsättning för att vi som bor här ska fortsätta kunna bo kvar och leva på den ö som vi älskar.
Jobben ger skatteintäkter. Möjligheter till social välfärd, såsom kommunikationer och sjukvård ökar. Vi får affärer, caféer, livfulla föreningar och ljus i grannarnas hus
”Men ska vi bara förstöra naturen?”
Nej, självklart inte. En levande landsbygd ser efter och håller av sin natur. Ett levande Öland gör så att naturen inte växer igen och faller i glömska.
Det finns två ting som jag skulle kunna tatuera in på min kropp, det är mina barns namn och så Öland.
För det finns ingen motsats i nyetableringar och att också älska Öland, även om en del vill låta påskina att så är fallet.
Utan nya etableringar så dör Öland.