Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Ledare: ”Allt fler flyttar till tätorterna - det gäller också Öland!”

SCB:s prognos för 2040 visar en befolkningsökning i Sverige med 1,5 miljoner människor. Stockholm, Göteborg och Malmö står för 87 procent av den ökningen.
SCB spår en fortsatt inflyttning till Sveriges tätorter inför 2040. Öland är inget undantag. ”Men vi behöver producenter av mat och energi från landsbygden”, analyserar Ölandsbladets Peter Boström och slår ett slag för en norsk modell.
SCB spår en fortsatt inflyttning till Sveriges tätorter inför 2040. Öland är inget undantag. ”Men vi behöver producenter av mat och energi från landsbygden”, analyserar Ölandsbladets Peter Boström och slår ett slag för en norsk modell.
Foto: Peter Boström
Detta är en ledare i Ölandsbladet. Tidningens politiska hållning är obunden och ledaren ska fungera som en röst för Öland.

Övriga 13 procent av ökningen fördelas sedan över andra redan större tätortsområden i landet.

Tråkigt nog så fortsätter utflyttningen från våra glesbygdsområden. Enligt SCB:s siffror så kommer vi se en ännu tydligare skiljelinje mellan stad och glesbygd om bara tjugo år.

Redan idag så kommer 90 procent av landets företagsskatter från företag med säte i Stockholm.

Men varifrån kommer produkterna? Vatten- och vindkraften hämtas inte i storstan, Öland producerar ju många gånger om så mycket el som behövs på ön. Det är heller inte i storstan som vi finner matproducenterna, där exempelvis Öland är ko-tätast i landet.

Det är av yttersta vikt att vi får balans mellan stad och by. De på landsbygden som producerar mat och ser till att ge storstadsborna fina semestrar måste också ha sin skola, service och sjukvård - annars kan inte landsbygdsborna bo kvar.

"Efter fem år så har det visat sig att 90 procent av alla högskoleutbildade blivit kvar i glesbygdskommunen."

För att motverka utflyttningen från glesbygdskommunerna och för att göra dessa kommuner attraktivare även för högutbildade så har Norge en modell där högskolestuderande får sina studieskulder avskrivna, om de bor i glesbygdskommunen.

Var tionde högskoleutbildade har nappat på den norska modellen. Om den är lyckosam? Tja, efter fem år så har det visat sig att 90 procent av alla högskoleutbildade blivit kvar i glesbygdskommunen.

Den norska modellen är ytterst intressant, men jag har förståelse för de som anser att denna modell skapar en konstgjord andning för glesbygden.

I den bästa av världar skulle vi förstås skapa möjlighet inte bara för inflyttning, utan att vi faktiskt gör så att de människor som just nu bor i glesbygden bor kvar.

I veckan fick vi den senaste befolkningsstatistiken som visar att Mörbylånga kommun går plus med drygt 200 personer, det ger bra skatteintäkter. Men vi kan där tala om ett Sverige i miniatyr - numera bor hela 78,5 procent av kommuninvånarna i vad som betraktas som tätort (Färjestaden till övervägande delen).

Borgholms kommun minskar med ungefär 30 personer. I Borgholms kommun bor fortfarande mer än hälften av invånarna i landsbygdsmiljö, 50,6 procent för att vara tämligen exakt.

SCB har ingen lokal prognos för hur fördelningen tätort och landsbygd ser ut på Öland 2040. Förhoppningsvis bidrar Öland då med siffror som går emot övriga landets totala inflyttning till tätorterna.

Läs mer