Lärkan är här

Det viktigaste först, politiken sedan: Lärkan har kommit till Öland. I söndags kunde dess glada tillrande höras över de nyss snöfria åkrarna och ängarna söder om Kastlösa. Det var den första ljuvliga vårdagen, åtta grader varmt, flödande vårsol, så vindstilla att vindkraftverken i Kastlösa knappt orkade fullborda ett varv i minuten, i Sundet drog gässen norrut; på fälten rastade sångsvanarna. Och över allt detta: vårens första lärka.

Det var våren det.

Politik: Är det klok politik av regeringen att sälja ut strategiska företag som Telia, Nordea, SBAB, Vin&Sprit (Absolut Vodka), OMX (börsen), statliga företag som ger vinster varje år och där det, av nationella skäl, är bra att staten finns med som en aktör. Marknadskrafterna skall visserligen vårdas och främjas, men kapitalism är väl inte i alla lägen högsta klokskap, det är dumt att bli ideologiskt blind. Det var till exempel högerregeringen Arvid Lindman som förstatligade malmen och lade grunden för LKAB och det var samme Lindman som såg till att vi fick Kungliga Telegrafstyrelsen och Tobaksmonopolet; sådana viktiga företag skulle vara nationella tillgångar, ansåg Lindman. Och blir man inte undrande när man nu ser att nya malmtillgångar motsvarande dem i Kiruna prospekteras i Pajala av ett kanadensiskt företag. Varför tar vi själva inte hand om en nationell tillgång som järnmalmen, vilket Arvid Lindman skulle ha sett till, och det redan i början av 1900-talet.

Statligt och kommunalt ägande är inte alltid fel i alla lägen; kapitalismen är inte alltid bättre i alla lägen. Så till exempel var nog den dummaste affär en kommun någonsin gjort när Kalmar för ett tiotal år sedan sålde ut Kalmar Energi, det välskötta fjärrvärmebolaget, som gav kommunen årsvinster på 30-40 miljoner kr. De pengar kommunen fick in är nu väck. Alltså: pengarna är borta och penning-generatorn också, vilken kunde ha skapat inkomster i all evighet. Nog var det bra dumt. Och vad som var korkat i Kalmar kan bli ännu dummare i Stockholm.