Annons

Inga pengar till öländska vägar

Ledare • Publicerad 20 februari 2012

Regeringen beslöt härförleden att satsa fem extra miljarder på iden tunga infrastrukturen, vägar och järnväg.

Gott så – kan tyckas, men över Öland och övriga länet regnar inte ett enda öre. Är det någon som är överraskad?

Annons

Ölandsbladet har i en serie artiklar, och även några inpass på ledarsidan, diskuterat möjligheterna till en större samordning mellan Öland och ett antal fastlandskommuner. Vi kan förstås inte garantera att utfallet hade blivit annorlunda med en enda sammanhållen storkommun à la Kalmarsunds kommun med 100 000 invånare. Oddsen för en betydligt större utdelning i infrastrukturlotteriet hade dock blivit betydligt bättre.

Anders Åkesson (C), som sitter i trafikutskottet, tangerar i ett uttalande (i Barometern) åtminstone sådana funderingar:

”Här i sydost råder det brist på samordning av synpunkter” säger han och beklagar samtidigt detta faktum.

Kalmar län med sina tolv småkommuner, som stretar och drar åt olika håll, varken syns eller hörs i de rum där besluten fattats.

Detta totala åsidosättande av Ölands och länets behov av vägbyggen och infrastrukturella förbättringar, har medfört att desperata kommuner tvingas låna upp pengar för att i sin tur låna ut medlen till staten för att överhuvud taget något ska hända på backen.

Mörbylånga kommun har förskotterat ett antal miljoner för en projektstudie av en förbifart runt Ölands största tätort, Färjestaden. Kalmar har å sin sida tvingats lägga egna pengar på en utbyggnad av E22:an vid Rinkabyholm. Exemplen kan mångfaldigas.

Det finns uppenbarligen något inbyggt systemfel inom den statliga infrastrukturpolitiken.

Sverige består inte enbart av Stockholm och några befolkningskoncentrationer i väst och sydväst. Öland och Kalmar län ligger faktiskt också inom nationens gränser. Hur man ska få fart på en hittills stagnerande tillväxt utan rimliga satsningar på handfasta ting som vägar och järnväg, skulle vi gärna vilja höra en förklaring på.

***

Över till något annat som vi också har svårt att förstå – Grekland.

Annons

Finns det någon ekonom, av kvinna född, som kan förklara hur man kan lyfta en nation genom att kräva drastiska nedskärningar inom alla samhällssektorer och samtidigt förvänta sig en ökad tillväxt för att på så sätt slingra sig ur en skuldfälla?

IMF-chefen Christine Lagarde verkar ha insett att det finns något slags feltänk i sådana operationer. Hon uttalade sig senast i allmänna ordalag om problemen inom hela Euro-området och konstaterade i sammanhanget: ”Att en hel kontinent gör budgetnedskärningar kommer bara att bidra till ökad risk för recession.”

Det borde väl gälla för den del av kontinenten som heter Grekland också?

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons