Idrottshall till Torslunda

Det är klart att expansiva Torslunda ska ha en idrottshall. Egentligen är det bedrövligt att ens behöva argumentera.

Skolbarnen bussas i ur och skur till Gårdby för obligatoriska idrottslektioner. Den årliga busskostnaden uppgår till 200 000 kronor.

Centerpartisten Gerd Åstrands motion inför valet om en idrottshall i Torslunda var inte bara till gagn för skolan utan hela idrotts- och motionsrörelsen i den norra kommundelen.

Skolnämnden ställde sig förstås positiva till planerna. Kultur- och fritidsnämnden sade emellertid nej, med motiveringen att ”behov saknades”.

Man kan ana en lättnadens suck när kommunalrådet Kent Ingvarsson och hans förtrogna lyckades få till stånd en nyorganisation som med omedelbar verkan lade ner hela kultur- och fritidsnämnden.

En samling politiska c-lagsspelare har haft alltför stort inflytande på det som är många barnfamiljers vardag i Mörbylånga kommun.

Det handlar för oss i föräldragenerationen om att skaffa både roliga men också livsviktiga aktiviteter för våra barn. Men i dag finns inte en enda timme ledig i någon av sporthallarna i Färjestaden. Friidrottsklubben och fotbollsföreningen bad inför inomhussäsongen 2011 om en (1) gemensam timme för de allra yngsta, men fick nej.

Vi ska då ha klart för oss att det är nu de stora barnkullarna börjar komma. Om det varit trångt tidigare, så, ja ni förstår själva...

I höst står äntligen en konstgräsplan i Färjestaden klar efter en synnerligen intensiv kampanj av Ölands Idrottskrets. Anläggningsarbetet kommer kosta 2,7 miljoner kronor och underlaget 2,2 miljoner, vi pratar alltså om en totalkostnad på 4,9 miljoner kronor. Alltså knappt en fjärdedel av vad Mörbylånga kommun varit med och betalat ut till Ötab bara de fyra senaste åren.

Under den senaste femårsperioden har Kalmar kommun klubbat igenom både idrottssatsning 1 och 2, med först 150 miljoner och därefter ytterligare 255 miljoner till en total summa av 405 miljoner kronor investerade i idrotten. Guldfågeln arena är inte inräknad för tydlighetens skull.

Stöttningen för öländsk idrott känns i sammanhanget generande litet.

I förra veckan placerades en öländsk pojke vid ett speciellt ungdomshem för barn som hamnat snett i livet. Kostnaden för hans boende vid ungdomshemmet, 600 000 kronor för några månader, betraktas som synnerligen billigt. Motsvarande siffror för så kallade värstingresor till Medelhavet ligger på över miljonen.

Det är vi öländska skattebetalare som betalar det.

Alla barn blir inte idrottare, men kan vi erbjuda någon eller några ungdomar ett alternativ till buslivet, så är pengar till idrottsrörelsen en mänsklig vinstinvestering.

Ölands Idrottskrets bjöd härom året in de bägge Ölandskommunernas kultur- och fritidsnämnd till en samtalskväll. Vid mötet kunde kretsen presentera siffror sammanställda av både regionförbundet och Riksidrottsförbundet, som påvisade att Borgholms kommun, men framför allt Mörbylånga kommun, är Sverigesämst på att stötta idrotten.

När siffrorna viftades bort som osanna, med närmast överlägsna flin, då tog det med all rätt hus i helvete i den öländska idrottsrörelsen.

Vi tänker slåss för våra barn och deras rättigheter.

Idrottshall till Torslunda nu!