Han fick en miljon kronor

Det handlar inte om avundsjuka, tro mig. Inte om missunsamhet, inte ett enda dugg. Det handlar om ännu en fallskärm som slagit ut i full vidd. Ett avgångsvederlag finansierat av våra skattemedel som det ju är så ont om att vi inte ens har råd att ta hand om semestrande gamla och sjuka pensionärer i Borgholms kommun.

Skattemedel som trots att de betalas in till staten i massor av någon anledning aldrig tycks räcka till ordentligt för de mest utsatta, tänker på ersättningsnivåer vid sjukdom.

Man kan se på politiker och förundras när de efter några mandatperioder kan ta pension redan vid 45 och undra hur i herrans namn det kunde bli så, senast i raden var vänsterns Johnny Petersson.

Och det ska jämföras med ett sjukvårdsbiträde, en städare, en maskinist, en vaktmästare, en jurist som får gå på grund av arbetsbrist. I bästa fall får

man vara kvar med sex månaders lön.

Det är olika: ett underbart uttryck som myntades av en journalistkollega en gång och ett uttryck som går att använda just i det här sammanhanget. Kommunchefen i

Torsås kommun Tommy Nyberg, tidigare socialchef i Mörbylånga kommun, har tjänat goda 54 000 kronor i månaden under sin tid i Torsås, men nu har han fått lämna jobbet efter en schism. Gott och väl så, låt killen jobba kvar sina lagstadgade sex månader, som alla andra, någon nytta kan han säkert göra under den tiden. Sen är det ajöss och goodbye som för alla andra kommunanställda. Men det är olika. Denne chef får med sig ett och ett halvt års lön á 54 000 kronor i månaden. Grattis Tommy Nyberg till din miljon och ha en riktigt skön time-out. Ska skattemedel gå till den typen av långsemester? Hur många kommunchefer har ledigt med betalt i vårt avlånga land i detta nu? Och vad kostar det samhället? Den siffran ska adderas till pensionerade unga arbetsföra politiker. Vad blir slutsumman, vem kan ge mig den siffran? Vi skulle förmodligen svimma av skräck inför alla nollor i en lång rad. Men som sagt: Det är olika.