Frågor som kräver svar

Varje månad försöker SCB nå 29 000 personer via telefon för att sammanställa statistiken om arbete, men var femte person deltar inte.

Nästan varje vecka kommer det ett samtal från en vänlig människa från en byrå som undrar om det går bra att ställa frågor. Jotack, men nej tack.

I det här landet sker ingenting av en slump. Vi är vägda, mätta, registrerade sedan födseln och det har blivit till en ohejdad vana. Hur du mår, vad du äter, hur du väljer, vad du väljer. Allt sammanställs i oändliga antal excellark. Och kommer ut i andra änden som ett slags sanning. Fyra av fem mår dåligt, sju av tio lider av samma syndrom, skolorna mäts, statistik räknas upp. Här är skolan med bästa betygen, här är skolan med det mesta av det bästa.

Bredden på baken mäts. Minns för ett tiotal år sedan då forskare kunde slå fast att kollektivbussarnas säten hade minskat i förhållande till medelbredden av en svensk bakdel. Vi blev allt fetare men häromdagen kom det ett meddelande att ökningstakten på svenska folkets vikt hade avtagit. Gossarna mäts vid mönstringen, BVC ger dig en föraning om hur barnet följer kurvorna för vikt och längd.

Så kommer meddelande ut om förestående juletider. Var fjärde svensk känner stress inför julklappsinköpen. Det visar en ny stor undersökning som genomförts av Sifo på uppdrag av Hela Världen, Svenska kyrkans internationella arbete.

Undersökningen visar också att fyra av tio svenskar kan tänka sig att köpa färre julklappar till förmån för välgörande ändamål. Jaha, det var väl spännande.

Mediaakademin presenterar människors förtroende för samhällsinstitutioner: Sveriges Radio kommer i topp följt av Ikea. Svenska kyrkan hamnade på femtonde plats efter partiet moderaterna. I bottenläget med endast tio procent som trodde på dem låg piratpartiet och Sverigedemokraterna. Bottenläge intog också arbetsförmedlingen, Aftonbladet och TV3. Så vet vi det.

Tidningar fullkomligt överöses med statistik på längden och tvären från Gallup, Småhusbarometrar, Skolverk och Socialstyrelse och Statistiska Centralbyrån med flera. Vi skulle kunna fylla en tidning varje dag med siffror och text kring hur allt ligger till. Om huspriser och sexliv.

Ligger det i människans natur att veta hur allting förhåller sig? Eller är det ett sätt att hålla svenska befolkningen sysselsatt? Halva befolkningen frågar och sammanställer och den andra halvan är fullt sysselsatta med att svara.