Förfäras ej du lilla hop
Statistiska centralbyrån presenterade de definitiva befolkningssiffrorna för Kalmar län i början av den här veckan (www.scb.se), och det var samma besvikelse som vanligt.
Hela länet minskar kraftigt med undantag för några få ljuspunkter, Vimmerby, Kalmar och Mörbylånga. Kalmar ökar med 275 och når 60 924 invånare, Vimmerby ökar marginellt med 17 till 15 613 invånare och Mörbylånga med två personer till 13 405 invånare, två personer är så nära man kan komma en felräkning, men ett litet plus är ändå ett plus och det gläder bland minustecknen, som står likasom spön i backen.
Borgholm minskar med 66 personer till ett invånarantal på 11 067. Lilla Högsby tycker man verkligen synd om, en kommun som kämpar tappert för sin överlevnad, men som år 2005 tappade 178 invånare så att totalantalet nu är nere i 6 066. Vackra Högsby i våra hjärtan vad ska vi ta oss till...
Faktum är att Kalmar län nu har färre invånare än år 1880 då det levde 245 105 personer inom länets landamären mot 233 944 i dag, vilket under förra året var en minskning med 552 personer.
Men behöver man egentligen intressera sig för antalet invånare i ett län? Kan man inte bara blunda och gå vidare? Nej, sannerligen inte, ty med folkmängden är det som med febern, den talar om hur kroppen mår.
Och dessa eviga folkminskningar säger oss att länet inte mår bra, länet har alla möjliga sorters åkommor: låg genomsnittlig utbildningsnivå, få statliga jobb, låg genomsnittsinkomst, låg förädlingsgrad, en rasande vacker natur visserligen och alla möjligheter där, men det hjälper inte.
När man funderar över vad som måste göras behöver man inte komplicera tankegången och förslagen utan man kan hämta enkla exempel ur historien, och detta är Ölandsbladets favoritidé. När Karl XI efter Ölands skövling under 1676-77 åter ville få Öland på en fast ekonomisk fot införde han fem-tio års skattefrihet. Alla som tog upp ett ödehemman fick skattebefrielse under den första perioden. Efter 20 år med en sådan framsynt skattereform blomstrade Öland och jordbruket, fram till pesten kom och med den Karl XII.
Skulle inte politikerna över alla partigränser kunna enas om att göra en framställning till statsmakterna om skattebefrielse i fem-tio år för alla som nystartar ett företag i Kalmar län, eller som man sade då lade ett ödehemman under plogen.
Stadshuseti Borgholm
Efter Erich Schwandts kunniga inlägg på denna sida och förra landshövdingen Anita Bråkenhielms skarpa skrivelse till länsstyrelsens kulturmiljöenhet om Borgholms Stadshus kan väl inte annat ske än att Stadshuset lämnas orört. Schwandts förslag om svärdstålska tomten var ju kreativt; kommunen kan inköpa tomten, låta bygga där, ta en våning i anspråk och sedan hyra ut bottenvåningen till affärer, vilket skulle bli en självgående historia, kanske till och med lönsam.
