En sund debatt – men kanske inte på al(l)var
Tänk vad ett namn kan skapa känslor. När Camping Öland för fram förslaget att döpa om Kalmarsund till Ölandsund – eller om det kanske ska vara Ölandssund – så blir reaktionerna olika. En del tar det som en kul grej – andra på blodigt allvar. Ölandsprofilen Göran OT Dahlberg konstaterar att man inte kan reta kalmariterna nog medan Kalmars kommunalråd Johan Persson (S), själv ölänning i grunden, tycker det är en tramsig diskussion. Nu lär väl inte namnet ändras i första taget. Kalmarsund hette så långt innan staden Kalmar tog sitt namn, så att ändra ett namn som funnits i tusen år lär inte bli det lättaste... När Ölandsbron byggdes var det diskussioner om vad bron skulle heta. Kalmarsundsbron var ett förslag – jämför med namnet Öresundsbron – men som tur var fick namnförslaget Ölandsbron gehör. Ur turistsynpunkt var och är det naturligtvis av stor betydelse. Det är såklart sunt att försöka sätta Öland på kartan i alla lägen. Johan Persson tycker man borde debattera minskat antal gästnätter på ön och avsaknad av turistorganisation istället för att ta diskutera namnbyte. Men jag tror att även Camping Öland inser att ett namnbyte av sundet inte kan bli aktuellt – men samtidigt inser de att namnet Öland behöver synas överallt och hela tiden. Att överhuvudtaget föra fram namnet Ölandsund skapar reaktioner, inte minst på sociala medier och all reklam är ju som bekant bra reklam. På sin blogg skriver Johan Persson: ”Att Öland inte fungerar som destination drabbar inte bara Öland utan hela regionen. Vi är från Kalmar vidöppna för samarbete, samverkan eller samgående när det gäller besöksnäringen. Intresset har dock varit svalt”. Det är tankar värda att ta till sig, inte minst när ännu en turistutredning på Öland är aktuell. Hur ska vi ha det? Ska vi ha en egen, stark turistorganisation, som med pengar och kompetens ska föra öns namn ut i världen? Turismen är viktig för Öland. Så viktig att politiker och näringsliv snart måste finna en fungerade lösning. Vi kan inte ha fler förlorade år där allt flyter på men där turismen saknar kapten och kursriktning. KENTH JÖNSSON