Drevet går på Öland

Vi upphör aldrig att förvånas över den märkliga och definitivt inte eftertänksamma drevmentalitet som försiggår i mediavärlden. Visserligen ska man, enligt det gamla talesättet, inte kasta sten i glashus, men ”scoopet” som snurrat riket runt i ett par varv nu – och som berör Öland, behöver vi inte hoppa på.

Först ut var TT som i krigsstilsrubriker basunerade ut att EU beslutat att Öland inte är en ö.

Och s’en small det till på ettorna och löpen i varenda tidningsofficin och på varenda tv-redaktion.

Tack för kaffet säger vi på Ölandsbladet som rapporterade om exakt samma beslut kort efter att Sverige antagits som EU-medlem 1995.

EU:s kriterier för hur en ö ska vara beskaffad för att räknas som just ö lyder ungefär enligt följande:

”Ett landområde som omges av vatten och bebos av minst 50 inbyggare och som saknar fast förbindelse med fastland.”

Öland har som bekant sin bro och platsar således inte, åtminstone inte enligt EU:s kriterier, in som ö.

Det spelar således ingen roll att vi som ölänningar uppfattar Öland som den ö den är, trots Ölandsbron. Enligt Bryssel-kriterierna bor vi inte på en ö.

Poängen med detta, och som nu framförs lite runt om i medialandet som om det vore en nyhet, är att Öland förlorar mängder med EU-stöd. Det talas om 50 miljoner.

Givetvis är det ofta högst berättigat att kritisera EU:s regionalpolitik (för att inte tala om dess jordbrukspolitik...), men även om vi inte gillar ö-kriterierna så kan vi åtminstone förstå hur man resonerar i byråkratkretsarna i Bryssel. Öar som har en fastlandsförbindelse i form av en bro har självklart en konkurrensfördel jämfört med öar som inte har det. Att bli upprörd över att Öland inte klassas på samma sätt som Gotland är, om inte fnoskigt, så näst intill.

Däremot kan man ha synpunkter på det usla arbete som regionen, och för den delen de politiska hierarkierna högre upp, det vill säga riksdag och regering, fört i korridorerna i Bryssel.

Öland har sina specifika problem. Det är som bekant en väldigt avlång ö med en bro enbart på mitten, vilket givetvis medför stora nackdelar för ytterändarna. Det är i det sammanhanget inte så underligt att Färjestaden växer snabbare än vad Mörbylånga kommun hinner med medan de perifera områdena står mer stilla.

Nej, att Öland inte räknas som en riktig ö får vi nog leva med. Däremot anser vi att betydligt mer fokus bör läggas på hur svenska skattebetalares miljarder används inom EU överhuvud taget.