Bra beslut i Borgholm

När samhällsbyggnadsnämndens ordförande i Borgholm, Jan Erici (M), sent på onsdagseftermiddagen klubbade igenom bygget av Hansson & Gustafsons planerade krogprojekt i Societetsparken, drogs säkert många lättnadens suckar.

Äntligen sker något. En satsning i Borgholm som kan vara startskottet för en ny era i stadens och kommunens näringslivs - och turismutveckling.

Ölandsbladet är odelat positivt inställt till allt detta.

Nu vet vi fuller väl, vilket vi även sett i diverse inlägg i debatten, att det finns en minoritet som förskräckes över just detta planerade tillskott i staden. Men vi har faktiskt väldigt svårt att förstå detta svartsynta motstånd.

Till alla er som vill att allt ska vara som förut vill vi bara påpeka att det är precis det ni får. Borgholms första badrestaurang smällde upp sina portar på ungefär samma plats redan 1884. Nu återuppstår den igen, låt vara i ny tappning. Det är väl bara att tacksamt anamma att det finns folk som tror på Borgholms utveckling till den milda grad att man vill vara med och satsa pengar i detta.

***

Det finns ett antal frågor som de flesta politiker gör allt för att krumbukta sig ifrån. Dit hör exempelvis alla problem som har med invandring att göra. Där har den välmenande folkvalde har ett oändligt antal chanser att trampa i det politiskt inkorrekta klaveret.

Även fastighetsskatt är märkligt nog en sådan fråga. Trots att riksdagen själv uppmanat regeringen att tillsätta en utredning, bostadstaxeutredningen, för att se över fastighetstaxeringen, möttes inte utredare Monica Haapaniemis förslag av några större ovationer från något håll. Snarare duckade politiker från höger till vänster när mikrofonerna stacks fram av frågvisa reportrar.

Ekonomer – och finansministrar – älskar annars fastighetsskatten. Det är svårt att hitta en mer säker inkomstkälla än just denna pålaga. Vare sig du bor i slott eller koja, ligger kåken där fast förankrad i den svenska myllan. Den går liksom inte att gömma undan i något skatteparadis eller bankfack.

Skatten har dock under olika perioder uppfattats som djupt orättvis av en majoritet av medborgarna. Detta blev särskilt märkbart när vanligt folk som råkade bo på ställen som uppfattas som paradisiska av mer välbeställda folkgrupper fick se sina taxeringsvärden, och därmed skatt, rusa upp till svindlanden höjder.

Alliansens omläggning av den statliga fastighetsskatten till en kommunal avgift var därför välkommen av såväl medborgare som företrädare för kommunerna.

Det fanns således ingen större anledning att peta i det här getingboet återigen. Men fastighetsskatten är som någon slags kliande koppa på den politiska samhällskroppen. Det går bara inte att låta bli att peta i eländet.

Men om någon säger ja och amen till det senaste förslaget, som baserar skatten på antal kvadratmeter, lär han eller hon snabbt bli bortskyfflad från de politiska köttgrytorna.

Nej, alla ni representanter för det svenska folket ”som sig själva äger rätt att beskatta”, slopa hela apparaten kring taxering, som för övrigt kostar 100 miljoner om året i administrativa kostnader, och gör det enkelt för er. Beskatta eventuell försäljningsvinst på varje enskilt objekt i stället.

Eller är det alldeles för enkelt, lättfattligt och logiskt?