Att hota matproducenter kan aldrig vara rätt väg!
Ingen lantbrukare har själv hört av sig till tidningen. Och ingen av de lantbrukare som vi talat med vill säga något officiellt. Det mumlas om sämre ekonomiskt stöd för publika evenemang, men utanför protokollet så berättar också lantbrukare att de blivit utsatta för påstötningar från djurrättsorganisationer.
Det är dock inget de vill berätta om officiellt. De vill inte bli måltavla för djurrättsaktivister. Här måste lagstiftningen möta upp den ökade hotbilden mot våra matproducenter!
Tidigare år har tusentals människor besökt Arlas officiella Kosläpp på öländska gårdar. Det har varit ett sätt för lantbrukare och konsumenter att mötas.
Att visa upp sin verksamhet i offentligheten att varit ett bra sätt att undvika ryktesspridning och smutskastning mot lantgårdarna. Barnfamiljer har fått se något av hur det går till på gårdarna.
Och, ja, det är ju förstås så att det är en uppstyrd och skön bild vi får se i samband med offentliga kosläpp, men det ska sägas att den öppenheten är det inte många andra industrier som erbjuder sina konsumenter.
Vi har ett regelsystem som starkt reglerar djurhållningen. Det finns möjligheter att på demokratiska vägar påverka vår matindustri. Och så har också skett genom åren. Vi konsumenter kan påverka.
Men vi kan aldrig tillåta odemokratiska former som att hota eller gå till direkt handgripligheter mot lantbrukare som producerar vår mat.
Djur och mat är två laddade ämnen, det märker vi inom media.
Föräldern som klagade på Mörbylånga kommun för att deras barn inte ville äta vegetariskt alternativ tre dagar i månaden bör vi nog också se i ett politiskt perspektiv. För det finns ju andra alternativ att klara skoldagen - knäckebröd, fil, extra potatis, en fralla i kafeterian.
Det blir fånigt åt andra hållet, visst kan man överleva tre dagar i månaden på vegetarisk mat. Men föräldern i det här fallet använde sig av de demokratiska spelregler som finns. Det skickades en skrivelse till Mörbylånga kommun. Detta fångades upp av alla lokala medier och uppståndelsen blev stor.
Få frågor har blivit så omskrivna och omdebatterade i våra kommentarsspår än förälderns skrivelse om kikärtsbiffar.
Det bevisar också att svåra frågor kan belysas på demokratiskt och humanistiskt sätt. Utan hot och trakasserier!
