Alla blev förlorare

Den så kallade sexrättegången är över, Ölandskvinnan frikändes, den 60-årige mannens anspråk och anklagelser underkändes helt. Ölandsbladet skall inte ”kvälja dom” som det gamla uttrycket lyder, men ett par reflektioner kan vara befogade.

Vi har här att göra med den frivilliga relationen mellan två vuxna människor. Vad som hänt dem emellan, vad som sagts, utlovats och överlämnats av känslor och materiella ting låter sig inte utredas, ord står mot ord och en het passion har förvandlats till misstänksamhet och hat.

Det är ägnat att förvåna att rättsväsendet, polis och åklagare, överhuvudtaget tog sig an denna sak och utredde den, att rättsväsendet lade andra brottsliga utredningar åt sidan för att försöka korrigera de misstag en ”gubbsjuk” 60-årig man kan ha gjort i förhållande till sin älskarinna - mannen beskrev sig själv just som gubbsjuk. Än mer märklig blir polisutredningen när det under rättegången framkom att kvinnan suttit anhållen ett par dagar och som hon själv formulerade det, ”kastades i en fyllecell”; hon var dock ingen farlig terrorist.

Säger oss inte allt förnuft att privata, högst intima detaljer i en kärleksrelation inte skall dras inför offentligheten i en rättegång. Alla blev nu förlorare, mannen, älskarinnan, mannens sambo, anhöriga och nära vänner.

Polis och åklagare borde ha sagt: Vi utreder inte eftersom ni är vuxna människor, ni får själva ansvara för era gärningar. Åtal borde därför aldrig ha väckts.

Kalmar tingsrätt konstaterar också detta i en klokt formulerad dom:

”Förevarande mål har - om än inte särskilt omfattande - varit av annorlunda slag. Målet har väckt massmedial uppmärksamhet sannolikt beroende på dess såpartade karaktär. Båda parters privatliv har blottlagts.”

Rättegången varade i två hela dagar och var stundom så pinsam i sina detaljer att domaren tycktes rodna och han slog ner blicken och tittade i domarbordet. Åhörarna skruvade på sig och journalisterna de fyllde sina anteckningsblock.

CITAT:

”Försvarsmakten har jobbat upp ett underskott på 1,5 miljarder detta året. Nu ska man svara för hur man kan möta det genom att anpassa kostymen, säger försvarsminister Tolgfors.

Som om rikets säkerhet vore ett jäkla skrädderi. Men Tolgfors är ännu en i raden av försvarsministrar som baserar politiken på pengen och inte uppgiften. För att uttrycka mig milt: Det var inte det här som jag förväntade mig. Det är inte heller den försvarspolitik som utlovades.”

Claes Arvidsson i SvD