Vassa miniatyrer i Mörbylånga

På lördag öppnar den sedvanliga miniatyrutställningen som Södra Ölands konstförening håller i Pinakoteket varje år. Tre helger framåt kan man besöka utställningen i Mörbylånga. Men sväng ner före Mysinge eller åk via Färjestaden, då den vanliga vägen neråt inte är farbar ännu.

Det är dock en ovanligt sevärd utställning med ett 35-tal deltagare från norr till söder på ön. Priserna är också mycket överkomliga – från 350 kronor för arbeten på temat ”Sågblad” som visas i det inre rummet till mellan 250 och 1 000 kronor för de fria verken.

Tre utställare är nya, däribland Bengt Kullander som deltar med tre svarta tidskommentarer i trä: ”Mentalt kalhygge”, ”Mordet på det fria ordet” och ”Anna Politkovskaja” (med ett sågblad). Så läser jag också Sven-Bertil Svenssons blödande ”Sågsnitt” i den troendes djupblåa form.

Många såg vågor i sågen. Originellast var Signe Högströms ”Min Giacometti” och Co Derr med sin ”Tusenfoting” som reser sig som en mätarlarv på sin stenkant. Andra såg tänder, som Maria Södergren med sin flygande ”Sågfisk”.

I de två främre salarna visas olika föreställande miniatyrer, ofta i grupper på fem. Motiven kan skifta från landskap och figurativa, ibland tillbakablickande små bilder eller installationer till mera abstrakta varianter, varav några på årstids- eller adventsteman.

Det sistnämnda står Signe Högström för med sin ”Adventskonfekt”, medan hösten lyser i Sven-Bertil Svenssons utsökta små blomsterakryler i serien ”Höst i trädgården” och den nya Birgitta Faxes ”Luftburna löv”. Anna-Kajsa Alloui Sosse bidrar med fria abstrakta små prydnadsverk att hänga på väggen

Lena Richert hävdar sig som en lysande expressiv kolorist i sina fem pappersmålningar, medan borgholmsmålaren Rudolf Overå håller sig bistert till temat Rödluvan, både i miniatyrerna och den större, skrämmande avbilden av vargen med dess sågvassa tänder.

Bland landskapen noterade jag Weikko Kuuzelas ”Urbana utsikter”, som är utomordentligt fina stockholmsbilder i gouache, och Peter Nilssons små mästerverk i akvarell, från Mellby och Hulterstad. Johan Lunde, som är stadsarkitekt i Mörbylånga kommun, deltar med ödsliga landskap i vinyltempera – som ju också är en sida av södra Öland där man ibland kan se fler förfallna gårdar än på den norra delen – medan Birgitta Augustine i miniatyren ”Bygatan i Folkeslunda” visar hur bra hon vara när hon kommer loss.

Elisabet Hall målar uttrycksfullt i olja sina syntetiska kustlandskap, medan Elisabeth Wallen gör det i akvarell. Sven Håkanssons akvareller är vackert ramade men lämnar inget bestående intryck. Det gör inte heller för mig Ann-Marie Utviks berättande men så allmänt hållna torrnålar att de lika gärna kunde handla om Skåne.

Bland de föreställande är det kvinnor och barn som dominerar. Men först (som de säger på TV) några ord om Anna Hamrin Simonsson vars blyertstecknade grönsaker är så noggrant utförda att jag blir imponerad. Gå inte förbi dem!

Imponerar gör även Maria Södergren med sina fjärilar och Co Derr med sina små gubbar och fåglar i mässing och keramik. Bland dem som målar kvinnor är också en man – Nils Erik Håkansson. Annars är det kvinnorna själva som målar rollspel, gudinnor eller sin egen historia.

Så visar Kristina Hjelte en liten serie små etsningar ”Den gyllene gudinnan”, och Lena Klinghed fem ikonlika målningar av madonnor, med andra spännande bilder dolda inuti askarna. Ingela Jeppsons madonnaliknande målningar i akryl och slagmetall är dock förbryllande likt självbilder – men så är det ju alltid.

Gunilla Strandå från Triberga gör utrycks- och livfulla ansikten, medan Elisabeth Kvarneke gör sina i målad textil och broderi. Andra har valt att gestalta barn eller sin barndom. Det senare har tydligen Eva Klevemark gjort, vars bilder ”Min syster och jag” liknar familjefotografier, medan Gittan Hasselqvist som i ”Lisas dockvagn” förmodligen avbildar egna barn.

Konsthantverket är denna gång bara företrätt av Lars-Göran Ljungdahl, vars lyktor visas i fönstret, medan Eva Finder, som också är ny för i år, visar vackert inramade reportagefoton och fotomontage, med lite lustiga anspelningar, från konstföreningens resa till Jylland i fjol.

Är det någon som jag har förbigått var det inte meningen. Ni får resa och komplettera med egna intryck de helger som återstår före jul.