Annons
Nyheter

Stovisning för Ölandshästar

Nyheter • Publicerad 17 oktober 2007

TRYGGESTAD

Femton vuxna ston och sju föl visades upp i Tryggestad hos Kiki Munck Svensson för en kunnig publik med stort intresse för Ölandshästen som introduceras sedan 2000.

Annons

Det är ston och föl som är basen för uppfödningen av rasen som så mycket som möjligt ska påminna om den gamla Ö-hästen som dog ut på Öland med stoet Lilly. Ursprunget till rasen kommer från Östeuropa och Asien, därom är de flesta ense. Om det är så, att man kan återskapa en ras som anses utdöd, men där man funnit en ras i ett annat land som påminner , och är intill till förväxling lik den gamla häst som levde på Öland en gång, är en fråga som delat hästfolk i två läger. Somliga säger att man i Baltikum har den häst som vi nu vill introducera på Öland. De har bildat Föreningen Ölandshästen.

Då måste man komma ihåg, att Baltikum en gång tillhörde stormaktstidens Sverige och att exporten av hästar till och från länderna runt Östersjön skedde så gott som dagligen från Gustaf Vasas tid och framåt. Hästarna användes i fred som rid- och klövjehästar, i krig som klövjedjur. De orkade inte bära soldater i tunga rustningar. Carl X Gustaf köpte in Frieserhästar och korsade med svenska för att få fram tyngre, starkare hästar. Det var så Nordsvensken kom till. Men i jordbruket fanns den lilla Ö-hästen kvar tills den stora avhästningen började med ett kungligt dekret, på 1800-talet, som sade, att alla Ö-hästar skulle avlivas och ersättas av stora, tunga Ardenner och Nordsvenskar. Det moderna jordbruket hade fått tyngre redskap, armén behövde större hästar som orkade dra de moderna, tunga kanonerna i det ständigt krigande Europa.

Birger Ramnebrink, ordförande i Föreningen Ölandshästen berättade att ridhuset i Tryggestad byggdes med material som byttes mot hästar, att byggnaden nu är mellan 30 och 40 år gammal. Han visade upp sitt eget sto Aspe, som han blev lycklig ägare till för några år sedan. Då kostade en häst från Baltikum ett par, tre tusenlappar, nu är de mycket dyrare och man är inte alls lika intresserad av att sälja till svenskarna. Stona har betäckts med hingsten Rojaal, som fått en konkurrent genom svenkfödda hingsten Major, han har mycket goda vitsord. Det var för övrigt hög kvalitet på de ston som visades upp. Domaren Roland Svensson konstaterade, att de flesta stona gick vidare till nya bedömningsomgångar i framtiden. Detta gällde framför allt ett- och två-åringarna. De äldre stona hade jämn kvalitet.

HÄST MED STOR UTVECKLINGSPOTENTIAL

Ö-hästen är ännu inte godkänd som egen ras i Sverige. Det är en fråga om tid och pengar, något man arbetar intensivt på. Föreningen Ölandshästen har fem kriterier, berättar Birger Ramnebrink. Det ska finnas ett genetiskt sammanhang från fynden i Skede Mosses DNA-prov. Projektet som kostar flera hundra tusen kronor, söker man pengar till. För det andra, ska hästarna utgöra en turistattraktion. Då ska de ströva i stora flockar på alvaret så man kan se dem så som förr i världen och som på Gotland. För det tredje är de naturvårdande och tåliga. Vana sen urminnes tider vid ett hårt klimat, tål de att vistas ute året runt. Vi ska följa hela regelverket, med ligghallar och stödutfodring, så det inte blir onödiga bekymmer för hästägarna, tillade Birger Ramnebrink.

För det fjärde vill man bygga upp en ungdomsverksamhet kring Ö-hästen med ridning. Detta är en klok och fin häst som lämpar sig väl för ungdomar att jobba med. Den är lagom stor och har ett bra temperament. Det är också en häst som passar för rehabilitering och träning för funktionshindrade. Den är lika bra som det isländska russet för turister. Det finns med andra ord en stor utvecklingspotential för Ö-hästen.

Framför allt har vi Frank Magnusson, legendarisk hästkarl från Västerstad att tacka för att vi har Ö-hästen här igen. Utan hans intensiva arbete hade det varit mycket svårare att få Ö-hästen till Öland. Frank är borta sen några år, men hans verk lever vidare. Författarinnan Margit Friberg har givit Ö-hästen en stor och viktig roll i romanen Vandrar Mari, som alla borde läsa, som har intresse av Ö-hästen. Hon hyllar Ö-hästen som en intelligent och stark häst med små anspråk och som en trogen kamrat.

Birger Ramnebrink ville också tacka alla de sex sponsorer som hittills visat sin generositet mot Föreningen Ölandshästen och hoppas på fler sponsorer i framtiden. De behövs för att vi ska få framgång i vårt stora projekt att sprida Ö-hästen, sa han avslutningsvis.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons