Sten, dyk- och sjöfartshistoria

BYXELKROK

Stensågen i Byxelkroks hamn har blivit utställningslokal för nordöländsk sjöfartshistoria, svensk dykhistoria och stenindustri.

Kommunalrådet Lisbeth Lennartsson invigde, höll tal, lyssnade på journalisten Ulf Wickbom som berättade om Byxelkroks flera tusen år gamla historia och försvann till nästa kommunala uppdrag, en vigsel. På journalisters vis, kortades berättelsen ner till ett spirituellt kåseri som behandlade väsentligheter och stannade upp inför den moderna tiden på 1900-talet då Domänverket tog över sågverksindustrierna i Norrland och tvingade Öland att lägga sina småskaliga industriprojekt i träda. De fattiga arbetstillfällen som kommit till när järnvägen öppnades för trafik 1906, fick som bekant ett snabbt slut 1961 och sedan har tiden sprungit ifrån Norra Öland, tills turismen kom. Idag är den huvudnäringen här uppe och då ska man satsa på upplevelser.

Ordföranden i Ölands Turist AB, Rolf Edmark framhöll att det behövs nya turistupplevelser på Öland. Framför allt kunskapsturismen måste utvecklas. Ni som arbetar här och nu med utställningar och kunskapsturism, tillhör eliten på Öland, som visar vår historia och vad vi kan erbjuda intresserade turister och framtida bosättare, sa han bland annat. Många lokala företagare uppvaktade. Sammanlagt kom cirka 120 gäster som minglade runt, hade trevligt och tittade på skärmarna med bilder och texter om sjöfolkets hårda liv, förlisningar, om dykningar och vrak som hittats utanför kusten. På en bildskärm såg man diabilder från ombyggnaden av Stensågen.

STENSÅGENS HISTORIA

Stensågens industri grundades av Robert Johansson 1945. I huset har funnits maskiner för bearbetning av kalksten. Robert Johansson hade tre man anställda från tidig vår till sen höst. En celeber gäst var John Johnsson, 89 år. Han deltog med liv och lust, hälsade på vänner och bekanta, gick runt i lokalen och såg hur man gjort om hans gamla arbetsplats. John arbetade åren 1947-51 i Stensågen. Han stod dels vid stensågen, där man arbetade i två-skift eller tre-skift, beroende på hur mycket som fanns att göra. Men Robert hade sammanlagt sjutton man anställda inom sin stenindustri. Johan körde dels stensågen, dels lastbilen. När John slutade 1951, köpte han lastbilen och körde sten och potatis i många år.

– Det var hårda tider, berättar John. När jag jobbade här hade vi ett gammalt oljefat som vi eldade i för att värma oss. Vi stod inne i verkstan och åt vår matsäck, vi frös och blev lomhörda i det hemska bullret från sågen.

PROJEKT LAND OCH HAV

Nu har Robert Johanssons son Lars, tagit över verksamheten tillsamman med vännen Hans Johnsson vill man visa traktens historia. Varje vecka, torsdagar och lördagar i juli, kommer man att ha program som ska belysa livet på sjön och i land genom föredrag, guidade vandringar och andra aktiviteter. Då kommer kända profiler hit och berättar om sjöfartshistoria, dykning och stenindustri.

– Vi har döpt det här projektet till LH – land och hav, där L står för Land och Lars och H för Hans och Hav. Jag har hand om arkeologin, det vill säga, stenindustrin och Hans Johnsson har hand om marinhistoria och dykhistoria på norra Öland, berättar Lars Johansson.

Är du arkeolog?

– Nej, jag är lärare men har inte gått i pension än. Detta är ett stort intresse jag har vid sidan om. Stenen har jag ju levt med sen barnsben.

Läkaren Claes Lindemark talar om de många föremålen som står utställda i lokalen.

Är detta en komplett samling?

– Nej. En hel del föremål ligger i privata förråd och vi hoppas att ägarna vill deponera några av sina klenoder här för att vår utställning ska bli mer komplett. Men vi har också fått låna material från Sjöfartsmuseet i Stockholm och Marinmuseet i Karlskrona.

ÖLÄNDSK DYKHISTORIA

Hans Johnsson är hantverkare och dyker efter vrak utanför Öland. Han forskar också kring vrakens historia. Experten på dykmedicin, Claes Lindemark, har skrivit en rad böcker samt forskat om hur dykning påverkar den mänskliga organismen. Claes Lindemark har skrivit en bok om Dykhuset vid Galärvarvet. En byggnad som skulle rivas, men som tack vare Claes Lindemarks insats står kvar. Han hoppas att man bildar en lokalförening som arbetar med att samla fakta kring öländskt dykeri och sjöfart på norra Öland.

Hans Bohlin från Svensk dykerihistorisk förening, var också där. Han menar att dykning är en industri som funnits i Sverige sen 1800-talet. Den kom samtidigt med industrialismens genombrott. I utställningen finns dykutrutrustning från 1800-talet, sen kan man följa dykningens utveckling decennium för decennium ända in i modern tid. Med hjälp av filmduk och projektor är det lätt att visa hur dykning och forskning kring skeppsvrak går till. Med den här lokalens färdigställande har man har hunnit fram till slutet av steg ett i satsningen på dokumentation om nordöländsk stenindustri, dyk- och sjöfartshistoria, säger Lars Johansson. Nästa steg tas kanske nästa år.