Ny bok av Kurt Lundgren: Häxor, vargar och bomber
ÖLAND/KALMAR
Så har journalisten, publicisten och historikern Kurt Lundgren från Kalmar gjort det igen. Han har givit ut en samling väldokumenterade reportage och historiska kåserier som för många kommer att fungera, om inte som kioskvältare, så dock som bladvändare. Som tempofull popularisator av allvarliga teman har han få motstycken i våra trakter, om ens i några trakter, för att ta i litet.
En del av bidragen har tidigare varit publicerade i Ölandsbladet, medan annat är nyskrivet särskilt för ändamålet. Och som författaren skriver i sitt föredömligt korta förord: Bokens röda tråd är att den ingen röd tråd har. Nio bidrag av tjugotre har fastlandsteman. Matematikern inser då genast att fjorton bidrag har ett öländskt tema eller en kraftig öländsk anknytning. Men detta innebär inte att fastlänningar av minoritetsskäl skall avrådas från att införskaffa boken. Det finns nog med läsning även för dem.
Läs om 11-åriga Cillia från Vimmerby som rannsakades som påstådd häxa (1676). Läs om syskonen Kullzén på Kaggensgatan i Kalmar och om den tyska V2-bomb, som under krigets slutskede förirrade sig in i skogarna kring Bäckebo. Lundgren har till och med följt den ballistiska banan baklänges och hamnat med sitt skrivstift och sin kamera på uppskjutningsplatsen Peenemünde.
”LÄS OCH NJUT”
Både ölänningar och Kalmarbor har stor glädje att läsa den lundgrenska reverensen till årets jubilar Linné, ”Vad Linné såg i Kalmar och på Öland”. Till skillnad från andra skribenter tuggar han inte om Linnés egna observationer utan ger så att säga rubrikerna till den dagens händelser som de träder fram i domböcker och i andra källskrifter. Och vem det än gäller rekommenderas kraftigt att läsa det korta men pregnanta avsnittet ”Öländska resan idag”. Några smakprov:
”Ölands strand hade vi knappt rört förrän vi hamnade i något som här kallas rondeller.””Loppisar voro de platser benämnda där ölänningen säljer sitt skräp till turister i stället för att slänga det.””Fientlighet visades oss i vissa byar enär allmogen togo oss för så kallade nollåttor, ett på Öland illa tålt släkte.”
Den mera seriöst lagda läsaren kan i stället koncentrera sig på en kärleksfull minnestext om Gustaf P/eterson/ från Norrböda, den hemska berättelsen om korset på Kapelludden, som gick sönder i flera bitar under stormen Per. Han kan också läsa ett längre avsnitt om en ”Öländsk soldat i Waffen-SS” eller om häxerier i Runsten. Det finns mycket för många. Läs och njut.
