Mosaik med historisk referens

MÖRBYLÅNGA

Henrik Allgén (född 1952) är en av våra främsta formgivare inom designdisciplinen Rumsgestaltning (i synnerhet av offentlig miljö) och presentationsteknik. Utställningen i Konsthallen i Mörbylånga är den första separatutställning som han har haft på länge.

Inom området finns det andra namn som Hans Fredholm i Eksjö eller Joaquín Rosell, Uppsala, som också har arbetat mycket med mosaik. Henrik Allgén som är bosatt i Södra Vi i Vimmerby kommun är dock den som har satt mest prägel på Kalmar län, både i många offentliga utsmyckningar och sin fortsatta lärargärning på designprogrammet i Pukeberg. Han har också undervisat i Rumsgestaltning på Konstfackskolan och tidigare i Färg och form. Hans Allgén är utbildad på Konsthögskolan i Stockholm men har numera övergivit muralmåleriet och arbetar mest med offentliga utsmyckningar och skulpturer i mosaik.

Den tidigaste mosaikdekoren utfördes redan några årtusenden före Kristus med utlagda kiselstenar. Först under den romerska tiden började den teknik med små kubhuggna stenar i glas och guldöverdrag utvecklas som vi i dag förknippar med den finaste mosaikkonsten. Tekniken fick ett nytt uppsving under Jugendepoken, framför allt genom Gustaf Klimt och Antoni Gaudí. I Sverige bland annat med namn som Knut Irwe i Göteborg och Einar Forseth i Stockholm. Stig Lindberg som var den mest framstående formgivaren efter Andra världskriget bidrog också till den utbredda hobbytrenden med askkoppar och brickor i keramik som får oss att tänka 50-tal. På senare år har också den ironiske konstnären Ernst Billgren ofta använt sig av tekniken.

STRUKTUR OCH UTTRYCK

Det som vi upplevde på pressvisningen i onsdags var emellertid inte det färdiga verket. Det stora antalet strukturer utlagda på golvet skulle sättas upp i uttrycksfulla konstellationer på väggarna. Det fanns inga skisser till detta, däremot ett nät av vågräta och lodräta linjer i de trådar som var uppspända för att ge stadga åt verket. På väggen mellan de stora fönstren där man såg ut på havet var den knappt synliga tråden spänd i samma höjd som horisonten. På en av bilderna kan man se hur Henrik Allgén håller en av de mosaikklädda formerna (en udde, en ö) i den höjden.

De former eller strukturer som han arbetar med är utskurna i metall, ibland perforerad stålplåt som förstärker cementen. Vissa, som de runda skölddjuren eller bh-kuporna, är skulpterade eller arketypiska artefakter som de nio broformerna. Andra är skissade slumpvis eller i datorn och utsågade därefter. Men utsmyckningen är konstnärligt gjorg, det gäller såväl de olikfärgade smaltmosaikerna som det skimrande guldet där stenarna placerats i olika vinklar för att så verkningsfullt som möjligt reflektera ljuset. Man kan se det när man långsamt passerar förbi och upptäcker hur bladguldet nästan bubblar i några av de dyrbara stenarna.

DE OFFENTLIGA VERKEN

De offentliga utsmyckningarna har tagit desto mera tid, där den första var Jenny Nyströmskolan i Kalmar. Den omfattade en skulptur vid den lilla ingången i diabas samt en mosaik i trapphuset. Andra uppdrag har gällt de ombyggda forskningslokalerna på Karolinska i Solna, den psykiatriska kliniken i Växjö och Ringdansen på Funkaboskolan 2005. Pågående uppdrag är ”Sinnenas trädgård” i bersån vid boendet Strandvägen i Nybro som ska utföras i en svart diabassten med sju urskålningar klädda med mosaik. I tre av dessa ska finnas vattenspel. Nybro är en dessa kommuner där den statliga enprocentsregeln även gäller de kommunala bolagen. En modell av förslaget finns också utställd i Konsthallen. Den blanka, polerade stenen ska i verkligheten få en rå yta. Ytterligare verk finns även i Vissefjärda skola/bibliotek och i Västervik.

De flesta verken på utställningen är också till salu för privata eller offentliga utsmyckningar. Uppsättning sker genom konstnären och ingår i priset. Men det en lekfull och inspirerande utställning som Södra Ölands Konstförening har arrangerat även bortsett från detta.