Nyheter

Läskigaste platsen på Öland

Nyheter • Publicerad 4 november 2007

KUSTVÄGEN, NORRA ÖLAND

Stenkusten är den läskigaste platsen på Öland. Det anser författaren Johan Theorin som valt denna dramatiska kustremsa som platsen för sin suggestiva och prisade roman ”Skumtimmen”. Och visst kan den upplevas som både läskig och fantasieggande, särskilt under den mörka årstiden då landskapet ligger inbäddat i en föga insmickrande gråskala.

Det finns olika meningar om vad som begränsar Stenkusten, men enkelt uttryckt handlar det om den cirka 30 kilometer långa sträckan mellan Äleklinta och Byrum, längs vilken Kustvägen löper. Och det är onekligen en väg som saknar motstycke i landet, inte bara det faktum att den numera är närmast ofarbar på vissa sträckor. Vägen finns med på kartor från 1600-talet, men anses vara betydligt äldre.

STOR RISK FÖR PUNKTERING

Utmed vägen finns enorma mängder av skrotsten som minner om en intensiv stenbrytning i landborgen, lämningar efter skurkvarnar och kalkugnar, raukar och fornlämningar, idylliska gamla fiskelägen och en storslagen utsikt över Kalmarsund med Blå Jungfrun i fonden. Men som sagt, vägen är delvis rent bedrövlig. Vilket också har påpekats ett otal gånger på senare tid. Sträckan Äleklinta-Djupvik är någorlunda acceptabel sedan den grusades upp förra året, men tänker man köra vidare mot Sandvik är det i princip stopp. Norr om Lofta är hålorna nämligen så djupa att det ofelbart blir ”bottenkänning”, även om man krypkör.

Mellan Sandvik och Jordhamn och vidare till Grytehamn löper en bra grusväg, men sedan är det åter knaggligt, men farbart, nästan fram till Alvedsjöbodar. Där fortsätter ännu en fin grusväg fram till Byrum. Här gör kustvägen ett uppehåll, men svänger man upp på landsvägen och tar av mot Hagskog fortsätter den vidare till Byxelkrok, Neptuni åkrar och Norra udden. Men frågan är, ska man verkligen undanhålla naturintresserade ölandsbesökare denna storslagna upplevelse genom otillgänglighet. ”Cykla eller promenera går väl alldeles utmärkt”, menar somliga. Men det finns ju människor som varken kan cykla eller gå, och dessutom är risken för punktering på underlaget rätt stor.

UPPRUSTNING PÅ TAPETEN

Det handlar också om välvilja från markägare och samfälligheter – och myndigheter som är tveksamma till en vägförbättring. På Gotland är, som Ölandsbladet tidigare berättat, tongångarna annorlunda. Här har faktiskt länsstyrelsen bekostat upprustningen – och asfalteringen – av kustvägen på Fårö till raukfälten Langhammars och Digerhuvud samt det urgamla fiskeläget Helgomannen.

På senare år har upprustningen av den nordöländska kustvägen varit på tapeten flera gånger och tillskyndarna på norra Öland är flera. Så till exempel den gamle kommunalmannen Ragnar Andersson, idag 91 år, som härom dagen uttryckte saken så här:

– Hade jag varit 50 år yngre skulle jag på alla sätt försöka få en acceptabel väg iordningsställd längs Kalmarsund.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.