Gösta Berling kom till världen med ölandsfraktaren Freja

LITTERATUR

I år är det 150 år sedan författarinnan Selma Lagerlöf föddes, och 2009 är det 100 år sedan hennes författarskap gav henne Nobels litteraturpris. Dessa jubiléer uppmärksammas på många sätt i vårt land. 1890 framfödde hon sin litterärt förstfödde, kavaljeren Gösta Berling. Med en gammal Ölandsfraktare, i trafik på Lövens långa sjö, kom han bildligt talat till världen.

Sommaren 1890 skulle båten, som då hette Freja och dess kapten Löfgren, komma att spela en nyckelroll för Selma Lagerlöfs väg till berömmelse. Selma hade skrivit på ett bidrag till en novelltävling som utlysts av tidningen Idun. Det hastade då det inte var många dagar kvar av inlämningstiden. Under en festnatt på Björkefors herrgård skrev Selma färdigt de sista 20 sidorna på bidragets kapitel 5 av sitt bidrag titulerat ”Gösta Berlings saga”.

KALMARSUND III

Påföljande morgon reste Selma med sällskap hem till Sunne, där kavaljeren lindades i papper. Med stor brådska fraktades ”lindebarnet” i väg med första båtlägenhet. Man vet att det var kapten Löfgren på Freja som tog försändelsen till Fryksta, sluthamn vid sjön Lövens södra strand nära järnvägsknuten Kil, väster om Karlstad. Selmas bidrag vann tävlingen och det blev början på hennes framgångsrika litterära bana.

Freja kom från Kalmar. Hon var byggd 1868 på Motala Mekaniska verkstad. 1868–1876 gick hon i trafik mellan Kalmar och Öland, 1876–78 , mellan Kalmar och Stora Rör, Röhälla och Möllstorp. 1878–1886, slutligen, gick hon som postförande båt med ångbåtspostexpedition nummer 73 ombord. Hon gick då linjen Kalmar–Drag–Röhälla. Under dessa år gick hon under namnet Kalmarsund III.

NOBELPRISET

Nästa år, 2009, är det 100 år sedan Selma Lagerlöf fick Nobels litteraturpris. I sitt tacktal prisade Selma den danske författaren och litteraturkritikern Georg Brandes. Bakgrunden är denna. Med ”Gösta Berlings saga” gjorde Lagerlöf 1891 sin litterära debut. Men det var först två år senare som hon slog igenom. Det skedde efter ett möte med Georg Brandes, då verksam som litteraturkritiker i tidningen Politiken.

Mötet med Brandes ägde rum i hemmet hos den danska kvinnosakskämpen och ordföranden för den kvinnliga läseföreningen , Sophie Alberti i Köpenhamn. Arberti hade nämligen inbjudit Selma att fira jul i sitt hem, 1892. Samtidigt uppmanade Alberti Selma att sända Brandes en liten biljett om sin bok. Brandes efterkom biljetten med att infinna sig hos Alberti , där han sammanträffade med Selma. Efter det mötet skrev Brandes ” en icke helt obetydlig anmälan i Politiken den 16 januari 1893 och därmed öppnades dörren för Lagerlöf icke blott i Danmark men också hemma i Sverige”, skriver den danska Lagerlöfforskaren på Fyn, Nanna Drejer, i sin bok ”Paradisfuglen”, (2007).

ÅTER PÅ LÖVEN

Vill man idag själv göra om kavaljeren Gösta Berlings resa över Lövens långa sjö, dagens Fryken, med samma båt, så går det bra. Visserligen förliste Freja, (Kalmarsund III), vid Bössviken i Mellan- Fryken och skönk 52 meter ner till botten år 1896. 1976 lokaliserades båten av dykare. Sedan arbetades det under många år för att lyfta upp henne. Arbetet kröntes med framgång. 1994, på klockslaget 98 år efter undergången, lyftes hon upp över vattenytan.

Planer fanns att sätta henne i farbart skick 1996, 100 år efter undergången. Denna gång ville ödet annat. Brand uppstod ombord och nu dröjde det ännu ett år innan hon kunde tas i trafik. Nu, 2008, går hon för original ångmaskin för 12:e året, åter på Lövens långa sjö. Tänk om Selma kunde återuppstå och berätta Fejas , Kalmarsund III:s historia. Vilken berättelse det skulle blivit. En dag reser kanske någon med båten och får inspiration till ännu en berättelse bland många andra om Sagans Värmland. Man kan alltid hoppas.

BENGT NORDLÖW

Fotnot:Vill man veta mer om ölandsfraktaren, eller ombord själv följa Gösta Berlings resa över Löven sjö, går man för info först in på www.angbatfreja.nu