Frieri med total publikkontakt
LÖTTORP
Panikteatern, med fast teaterscen i Uppsala firar sitt 25-årsjubileum med en turné över landet. I måndags gästades Bygdegården i Löttorp med två kommedier av Anton Tjechov. Det blev dundersuccé!
I bagaget har Panikteatern med sig två enaktare av den ryske dramatikern Anton Tjechov, sammanflätade till en helaftonsföreställning. Panikteaterns koncept handlar om total publikkontakt. Det får man säkrast på ”soppteater”. Scenen är mitt i salongen, Bygdegården i Löttorp, där publiken trängdes under familjärt gemyt. Borden stod dukade och känslan av att ha hamnat på ett lantligt gods i 1800-talets Ryssland var påtaglig.
Tjänstefolket, omsorgsfullt maskerade lokala medlemmar i Ölands Riksteaterförening, serverade en delikat soppa med bröd, tillverkad på plats. I pjäsen deltog de som statister. Atmosfären var så nära ett ryskt gods på landet man kan komma, golven täckta med mattor, tjänarna i dåliga kläder så som vi läst om dem i ryska romaner och sett dem i ryska filmer.
Anton Tjechov hade en genial förmåga att gestalta mänskliga svagheter och karaktärerna som framställdes var tagna på kornet av, Ronald Brandel, som spelade godsägaren och hans broder, dottern spelad av Maud Nyberg och grannen av P-A Strand, tecknade med mycken humor.
VÄLKÄND GRANNTRÄTA
Pjäserna handlar om godsägaren vars giftasvuxna dotter riskerar hamna på överblivna listan om inte ”den rätte” snart dyker upp. Det gör han inte, men grannen, en ogift hypokondrisk godsägare friar. Han är efterlängtad av både far och dotter, som inte anar vad som komma skall. Förvecklingar uppstår, en tvist om en markbit, gör att de båda kontrahenterna startar ett gräl. Detta gräl utgör sedan fortsättningen på pjäsen.
Efter kaffepausen inträder en föreläsare, broder till godsägaren. Han ska tala över ämnet, Om tobakens skadlighet, men kommer liksom aldrig till skott på grund av alla de bekymmer han har, med sig själv och sin familj, vilka måste avhandlas inför publiken, som får ändå mer att skratta åt.
Panikteaterns begåvade skådespelare är under kvällen i färd med att utföra en balansakt i hisnande tempo, med många riskmoment. Men de lyckas undvika alla fallgropar, både att snubbla på mattorna, ramla över varandra när den hypokondriske grannen svimmar, och då jakten mellan konstrahenterna i det tilltänkta äktenskapet jagar varandra ut och in mellan lokalen och rummen utanför, sker det på egen risk!
Idén med soppteater är att publiken blir delaktig och tilltalad. Detta är ett genialt grepp för att fånga in den. Med detta konststycke lyckas Panikteatern alldeles förträffligt i samarbete med Ölands Riksreaterförening som hade all heder av arrangemanget.