Annons
Nyheter

Arbetarhistorien i romanform

Nyheter • Publicerad 21 november 2007

FÄRJESTADEN

– De hade upplevt det de skrev om och de visste att det var verkligt. Vi kan inte föreställa oss hur de levde.

Annons

Det var 1900-talets arbetarförfattare som stod i centrum när Tord Rosenqvist och Göran O T Dahlberg medverkade vid en bokafton på Färjestadens bibliotek.

På det stora bordet fanns ett stort antal romaner från 1900-talets första hälft framlagda. Svenska författare med det gemensamt att de var födda eller hade sin bakgrund i arbetar- eller statarmiljö och tog med sig sina erfarenheter från sina egna liv när de började skriva. Jan Fridegård, Moa Martinsson, Ivar Lo-Johansson, Moa Martinsson och Vilhelm Moberg – de skrev romaner men dokumenterade samtidigt den nutidshistoria som idag är svår att föreställa sig. När Tord Rosenqvist och Göran O T Dahlberg presenterade de fem författarna växte en bild fram av människor i små omständigheter, som drevs av ett eget läsintresse och utan särskilt mycket stöd från omgivningen började skriva.

– De var självlärda, autodidakta, självlärda, sa Göran O T Dahlberg, som för kvällen hade valt att ge en bred bild av Vilhelm Moberg och hans böcker.

– När jag första gången fick hans bok Raskens i min hand, då var jag fast. Sedan har jag läst alla hans böcker och lärt känna personerna han beskriver.

KÄNT OCH OKÄNT

Åhörarna på biblioteket fick veta mycket nytt, även om många kända sig hemma med flera av författarna.

– När filmen om Utvandrarna skulle filmas hittade man inte rätt miljö i Amerika för platsen där Karl-Oskar skulle slå sig ner. Efter mycket letande upptäckte man att den rätta miljön fanns vid en insjö i Blekinge, visste ni det?

Kvällens föreläsare menade att starka kvinnor är ett genomgående drag i arbetarförfattarnas böcker. Moa Martinsson både skriver om dem och är själv en representant för hur situationen kunde vara för kvinnor vid förra sekelskiftet. Fattigt, med många barn och med små bostäder besvärliga att hålla rena från råttor och löss, så var det särskilt för statarna som levde i slavliknande förhållande. Från sådana förhållanden var det svårt att bryta sig loss, ingen hade möjlighet att bygga upp en egen ekonomi och vanligast var därför att barnen fick ta statarlivet i arv efter föräldrarna. Inte mycket bättre var livet för den senare generationen, även om statarsystemet var avskaffat var livet som arbetare på land och i stad många gånger fyllt av umbäranden.

LÄSUPPLEVELSER

– Kvinnorna var i alla sammanhang de som fick hålla ihop livet för familjen, ta hand om barnen, sköta det egna lilla jordbruket om de hade ett sådant, och ofta ta hand om en karl som inte var Guds bästa barn, sa Göran O T Dahlberg när han presenterade flera kvinnor ur Vilhelm Mobergs böcker.

Annons

– En förutsättning som dessa författare hade gemensamt var att de hungrade efter egna läsupplevelser, sa Tord Rosenqvist.

– Moberg gick med både i IOGT-logen och i socialistföreningen, där fanns det bibliotek. Det var viktigare än ideologierna. Det egna läsandet gjorde att de fick ett rikt språk och inspiration att själva börja skriva, även om de mötte många motgångar och blev refuserade av bokförlagen till att börja med, berättade Göran OT Dahlberg.

Kvällen på biblioteket i Färjestaden avslutades med samtal över kaffebordet där de närvarande hade många egna erfarenheter av hur livet i små omständigheter tedde sig för både 50, 60 och 70 år sedan.

Så här jobbar Ölandsbladet med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons