Mörkret råder trots belysning

KRÖNIKA

Länsstyrelsen har nu givit tillstånd för schaktning av 15 stolpfundament för den nya belysningen i Slottsskogen fram till foten av Garderobstrappan. Tillståndet är emellertid omgärdat med en lång rad villkor, närmare bestämt 16 stycken vilket verkar lite överambitiöst för ett till synes harmlöst ärende.

I beslutet sägs bland annat att belysningen får vara tänd 1 maj – 30 september från skymning till och med klockan 01.00! Vid övriga tider på året får belysningen endast vara tänd i samband med evenemang på slottet.

Och anledningen till detta är följande:

”Belysningen bör vara av gult ljus, till exempel av natriumtyp, då vitt ljus drar insekter och kan vara skadligt för dem. Belysningen bör inte vara tänd året eller dygnet runt eftersom djur– och insektslivet bör ha möjlighet till vila och jakt utan att störas av belysning.

Men hallå! Har man missat hela poängen? Varför ska man förmena allmänheten en upplyst promenad närhelst den behagar, inte bara kvällar då det är evenemang på slottet? Och på vem vilar ansvaret att tända och släcka belysningen? Borgholm Energi, som har bekostat den, eller Borgholms Slott?

Belysning har också varit på gång i Garderobstrappan, eller Tamburtrappan som myndigheten felaktigt valt att kalla den. Men det ärendet har blivit en riktig långbänk.

Här är det Statens Fastighetsverk som står för investeringen, med det förslag som man först presenterade avfärdades av länsstyrelsen som fann det alltför omfattande. Ett nytt förslag har nu tagits fram och det kommer att dryftas på ett samrådsmöte med myndigheterna. Med påföljd att någon belysning i trappan inte är att påräkna förrän efter sommaren.

Nog är det väl hög tid att konungens befallningshavande tar sina undersåtar i hampan.

Men man ska väl inte bara kasta skit på länsstyrelsen. Nyligen gav man ut en utflyktsguide över 29 naturområden på Öland, en utmärkt skrift med såväl vackra bilder som informativa kartor och i ett format som passar i bilens handskfack.

Inledningsvis finns en ”varudeklaration”, författad av landshövding Sven Lindgren, där man kan läsa följande:

”Denna utflyktsguide vill fästa Din uppmärksamhet på de öländska sevärdheterna och möjligheten till sköna natur- och kulturupplevelser. Förutom information om vad som finns att se på de olika platserna förmedlar guiden också information om besöksmålens historia, hur de uppkommit och hur de sköts till glädje för kommande generationer.”

Visst vore det bättre om tjänstemännen ägnade sig mer åt sådana här handfasta grejer istället för akademiskt trams och formalia?