”Islamofob” för en dag i radion

KRÖNIKA

På min blogg har jag gett uttryck för de synpunkter som kommer i de efterföljande tio punkterna. Dessa åsikter kallas islamofobi av en skum organisation, som jag aldrig tidigare hört talas om, EXPO.

Expo kan närmast beskrivas som en privat internetpolis, som spårar upp åsikter organisationen ogillar, ger personen med åsikterna en benämning och hänger ut honom eller henne på nätet. Därefter blir personen uppförd på en åsiktslista som publiceras, ungefär som Stasi i DDR  eller Securitate i Rumänien gick tillväga mot personer som använde sig av yttrandefriheten. Detta är mina åsikter:

1. Pojkar och flickor bör kunna gå i simskolan tillsammans. Religiöst trams som förbjuder sådan naturlig samvaro och lek mellan pojkar och flickor bör bekämpas.

2. Kvinnor skall slippa linda in sina ansikten och huvuden i tyg och sjalar på grund av vilken religion det än vara månde. Stolliga karlar skall hållas på plats av samhällelig lagstiftning.

3. Religion är en privatsak. Tvinga inte på mig andra seder än dem jag själv vill ha.

4. All religion kan diskuteras, det kallas religionskritik och har bedrivits så länge människan trott på ett högre väsen.

5. Om jag blir halshuggen om jag tar in en en Bibel i Saudiarabien, om kristna ej får bygga kyrkor i Saudiarabien bör vi inte tillåta att Saudiarabien finansierar moskeer i Sverige.

6. Islam är en religion i starkt behov av modernisering och anpassning till sekulära förhållanden i västerländska demokratier.

7. Jag tänker inte acceptera ett nytt religiöst förtryck sedan vi befriat oss från kristendomens.

8. Varje religion tål att skojas med. Vad är det för ett högsta väsen som inte har lite humor.

9. Man får ta seden dit man kommer. Sverige är ett till övervägande delen kristet land med kristna traditioner; dem får ni lov att respektera.

10. All religion är vidskepelse. Men. Vi är människor och behöver sådan irrationalitet för att stå ut med själva livet. Till muslimerna säger jag: Ta er själva inte på så stort allvar, slappna av, relaxa, ta ett glas vin och var som folk.

Godbiten att jag utpekats som islamofob nappade förstås Radio Kalmar på. Redan i fredags ringde Ann-Sofie Ottosson mig och bad att jag skulle ställa upp i en debatt, vilket jag snällt och artigt lovade göra. Fler telefonsamtal från radion och slutligen ett från en reporter som heter Nisse Noling i måndags. Han meddelade att det blir ingen debatt, men att han nu skulle intervjua mig om min påstådda islamofobi, vilket skedde under tio minuter. Av allt det jag sade fanns det lite virrigt snack i mitten, det klippte han ut och sände på tisdagen, hela dagen vevade det på i nyheterna jämsides med en totalt lögnaktig presentation på radions hemsida. Jag trodde jag skulle översvämmas av telefonsamtal med reaktioner, men blott en enda person, min fru Anna Lena, hörde av sig efter att ha lyssnat till mig i bilradion. Varför var du med, vad handlade det om, frågade hon. 

Och så var det nog, Nisse Noling hade i sitt  ivriga klippande åstadkommit ett så amatörmässigt inslag att hans syfte, att förlöjliga mig, inte ens uppnåddes på grund av hög obegriplighetsfaktor. Däremot fick jag mängder av reaktioner på ett ett balanserat och objektivt inslag i TV4. Detta leder mig till slutsatsen att Radio Kalmars nyhetssändningar inte längre har någon betydelse i vår region. Det beror i sin tur på att Radio Kalmar sänder tolv timmar om dagen med en begränsad skara medarbetare – det blir en massa bubbel-prat-program för att fylla tiden. De viktiga nyhetssändningarna drunknar i detta bottenlösa träsk av trista trivialiteter, accentuerat allt mer under den nya radiochefen.

Radio Kalmar skulle må bra av om sändningstiden reducerades med 80 procent och att en koncentration skedde på nyheter, samhällsdebatt, kultur och ekonomi – då kanske Radio Kalmar åter kunde ha en betydelse i vår region.

KURT LUNDGREN

En fobi är en starkt överdriven rädsla för en sak eller en situation. Denna rädsla kan övergå i en panikattack när man utsätts för det man är överdrivet rädd för. Fobier kan behandlas med beteendeterapi där du gradvis utsätts för det du är rädd för. Du kan vända dig till en psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du upplever att rädslan begränsar ditt dagliga liv.

(Ur Vårdguiden)