Annons

Vi säger JA till en gemensam framtid!

Att säga ja till en kommun handlar inte om dagens situation. Det handlar om att vi vill och tror att vi bäst möter framtiden tillsammans, som ett Öland.
Publicerad 14 april 2019
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Insändarskribenterna vill se Öland som en gemensam kommun.
Insändarskribenterna vill se Öland som en gemensam kommun.Foto: Arkiv

Den 26 maj är det dags för oss som bor på Öland att besluta om vår framtid i folkomröstningen om en gemensam kommun. Nej-sidan vill inte se ett enat Öland och motiverar det med att det saknas ekonomiska vinster och samordningsvinster med en kommunsammanslagning. Man förordar samverkan före sammanslagning. Men man kritiserar samtidigt den samverkan som sker och påtalar samarbetssvårigheter.

Det kommunala uppdraget växer i takt med en större befolkning. Fler barn behöver fler för- och grundskolor. Fler äldre behöver mer hemtjänst och äldreboenden. Ny lagstiftning ställer nya och högre krav på kommunen att leverera tjänster och service anpassad till olika gruppers behov. Det behövs nya bostäder, vägar, vatten och avlopp, fiber och annan infrastruktur, varför trycket på samhällsplaneringen ökar. Att möta allt detta i varsin liten kommun kan leda till stora kostnadsökningar och i förlängningen till kraftigt höjda skatter.

Annons

En gemensam Ölandskommun får betydligt bättre förutsättningar att klara ett växande välfärdsuppdrag. Resurs- och kompetensmässiga fördelar uppstår både när investeringar ska göras och i den kommunala driften. Kommunernas all personal kommer att behövas också framgent men arbetet kan organiseras och utföras bättre och effektivare. Detta innebär tydliga ekonomiska vinster och samordningsvinster.

Ölands kommunalförbund är ett av Sveriges äldsta kommunalförbund. Här har vi med stor framgång samarbetat om räddningstjänsten i över 50 år. Vi som har jobbat i Ölands kommunalförbund vet att meningsskiljaktigheter sällan men ibland uppstår – som i alla politiska församlingar. Dock följer de olika åsikterna oftast de politiska skiljelinjerna, inte de geografiska. Över kommungränserna krokar vi således arm med sina partifränder. Beslut fattas sedan med majoritetsprincipen och efter avgörande finner sig alla i sann demokratisk ordning i majoritetens beslut. Detta är exempel på ett gott samarbete, inte ett dåligt.

Problemet ligger i att samverkan och samarbete, i synnerhet nytt och utökat sådant, är lösligt till sin karaktär. De politiker som för stunden har makten kan snabbt ändra sig och avsluta ett samarbete, utan att medborgarnas eller näringslivet åsikter tas större hänsyn till. Avtal sägs upp och verksamheter ska plötsligt bedrivas helt i egen regi. Fungerande organisationer bryts sönder och ny kompetens måste byggas upp. Ofta blir resultatet inte bara dyrare utan också sämre. Långsiktigheten får stå tillbaka för kortsiktigheten.

Att alltid tänka på vad som långsiktigt är bäst för vårt samhälle, är en uppgift som borde vara självklar för oss politiker. När vi säger ja till en kommun är det för att vi är övertygade om att det är rätt – rätt för oss som bor på Öland och rätt sätt att lösa utmaningar som ligger 10, 20, 30 år fram i tiden. Och vi säger ja för att vi vill ha ett enat Öland.

Henrik Yngvesson (M), Färjestaden

Carl Malgerud (M), Borgholm

Ulrik Brandén (M), Mörbylånga

Marcel van Luijn (M), Köpingsvik

Hans-Ove Görtz (M), Runsbäck

Lenamarie Wikström (M), Stora Rör

Annons

Ulf Elgehed (MP), Glömminge

Carina Adolfsson Elgestam (S), Färjestaden

Annons
Annons
Annons
Annons