Varför vara så rädd för det döda?
Tyvärr verkar många Borgholmsbor ha en märklig bild av vad natur är och vilket syfte den har. De döda almarna i branten väcker tydligen starka känslor hos många. I dessa tider, när vi ständigt läser rapporter av hur hotade många arter är till följd av klimatförändringar, hur hela ekosystem kan kollapsa, tycker jag det är anmärkningsvärt att så många människor den här kvällen endast hade i åtanke att naturen finns där för att behaga oss människor som om den vore en kuliss. Naturligtvis är det beklagligt att almarna har dött, men varför måste vi till varje pris städa bort det döda? I ett väl fungerande ekosystem drivs liv och död runt i olika kretslopp, den sk döda veden är ju verkligen inte död utan myllrar av liv och bidrar till en biologisk mångfald. Av alla de arter som lever i skogen är människan den minst betydelsefulla, det kanske är dags att vi inser det och tar ett steg tillbaka i våra snäva uppfattningar av vad begreppet skönhet egentligen står för.
I skogen är det döda en del av livet och ingenting vi kan städa bort för att mildra vår dödsångest, titta istället på de vackra silvergrå stammarna och hur de lyser i natten när fladdermössen flyger längs med branten. Där bakom står en annan gammal och ganska kal byggnad, den har vi ju lärt oss att älska.
Helena Wikestam