Till minne av vår kåk

INSÄNDARE

Uti Ölandsblat´ man läser, att kommunen blivit rik.

Nu är det slut på gamla tider, nu ska inget bli sej likt.

Det ska byggas, byggas, byggas, men pensionären vänta får,

På att någonstans få vara, när kommunen blivit rik!

(Melodi: 34:an)

Refr:

Ja nu är det slut på gamla tider, nu behövs vi inte mer,

Våran kåk den togs ifrån oss, den är snart ett minne blott.

Ja nu slängs vi ut på gatan, tåren rullar på vår kind.

Ja så blev det slut på gamla tider, när kommunen blivit rik!

I en socken uppå Öland, har dom ingenstans att vá

När dom ska ha sitt möte, alla träffar av nåt slag.

I Björklokalen där vi varit, får vi inte vara nu.

Inte du och inte jag; ja ingen herre med sin fru.

Refr:

Denna kåk har varit våran uti många herrans år.

Björklokalen varit vår, och det har nog satt djupa spår.

Björklokalen var vårt allt, och den har stått i vått och torrt!

Men nu är det slut på gamla tider, ja vår tid där blev för kort.

Refr:

Astrid Bertilsson