Starkt utgångsläge i Sverige
Turbulensen på de finansiella marknaderna fortsätter, samtidigt som politiker i USA och Europa försöker hantera stora budgetunderskott och mycket stora statsskulder. Svenska hushåll och företag kan känna sig trygga med att några åtstramningar inte behövs i vårt land.
En analys av läget är att sanningen nu till sist kommer ikapp mindre ansvarsfulla politiker på båda sidor om Atlanten. Ett antal länder har under en lång följd av år haft mycket större statsutgifter än statsinkomster.
Och ett skrämmande stort antal länder har inte lyckats balansera sina statsbudgetar ens i goda tider. Om ett land går ur högkonjunkturen med en stor statsskuld och sedan vill låna ytterligare betydande belopp till stimulansåtgärder kommer man förr eller senare till ett läge när långivarna inte vill låna ut nya pengar om inte riskpremien, räntan, höjs kraftigt.
Om en regering med svaga statsfinanser satsar på stimulansåtgärder är risken också att effekten av åtgärderna blir ännu mindre än vanligt. Hushållen förstår att statens lånekarusell måste ta slut och att den kommer att följas av höjda skatter och nedskärningar. Då väljer hushållen att spara inför de tuffare tider som väntar, och så blir inte den privata konsumtionen det draglok i ekonomin som politikerna tänkt sig.
Sverige är å andra sidan närmast ett skolboksexempel på hur man ska sköta offentliga finanser. Sverige gick in i krisen 2008 med överskott i statsfinanserna och med ett stabilt ramverk för finanspolitiken. Alliansregeringen hade genomfört viktiga reformer som gjort att arbetsmarknaden fungerade bättre och att sysselsättningen stigit. Det medförde att regeringen kunde satsa på väl avvägda stimulansåtgärder och på fortsatta jobbskapande reformer när krisen kom, utan att statsskulden växte okontrollerat.
Alliansregeringen fick kritik från Socialdemokraterna för att de satsningar som gjordes mot krisen inte var stora nog. Spanien lyftes fram som ett föregångsland. Spanien drog på sig en drastiskt ökad statsskuld och är nu ett av flera krisländer.
Sverige, däremot, har åter balans i ekonomin, statsskulden är lägre än före krisen och skulle det komma en ny lågkonjunktur har vi resurser att tackla även den med måttfulla stimulanser och jobbskapande reformer, utan att tappa kontrollen över budgetunderskott och statsskuld.
Allt detta sammantaget gör att hushåll och företag i Sverige kan se framtiden an med tillförsikt. Sverige är väl förberett, vad som än händer i världsekonomin i höst och kommande år.
Jan R Andersson (M)
Riksdagsledamot, Kalmar län
Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot, Östergötland
