Rolf Edmark: ”Skriverierna har fått orimliga proportioner”

Ölandsbladets skriverier om undertecknad har nu fått sådana orimliga proportioner att jag ser mig nödsakad att offentligt kommentera vad som pågår.

Upprinnelsen till den senaste tidens krigsrubriker och helsidor om Edmark i tidningen är ett personligt mail till redaktionen med ett påpekande om att ”det är ta mig tusan märkligt att ni amatörjournalister på ÖB aldrig kan skriva rätt och det man säger”. En reaktion från mig på att tidningen direkt felciterat muntliga och skriftliga uttalanden, vinklat och tillskrivit mig åsikter som jag aldrig uttalat. Dessutom tidigare använt en rubriksättning som är direkt kränkande och som strider mot tidningsbranschens egna yrkesregler, en bibel som heter ”Spelregler för Press, Radio och TV”.

Redaktionen har krävt en ursäkt och jag har svarat med att i så fall står det väl ett lika i fråga om krav på ursäkter. Denna min kanske något ovanliga och tillspetsade hållning i umgänget med lokalpressen, där ju gängse regel är att lägga sig platt och gilla läget oavsett vilka övergrepp som begås i spalterna, har förargat Ölandsbladet och några enskilda journalister så till den milda grad att man nu slår upp saken på ett fullständigt oproportionerligt sätt, ett sätt som strider mot all god publicistisk sed i Sverige. Betänk vad saken handlar om och ställ det mot allmänintresse och det sätt varpå ÖB nu löper amok i sin egen tidning, dessutom i egen sak. En publicistisk grundregel är att avhålla sig från alla typer av personliga vendettor i en mindre krets, i all synnerhet om man själv är part i målet. Men som sagt var, vad som är god publicistisk sed verkar inte gälla på ÖB;s redaktion.

Så till den påstådda oron och rådvillheten inom Moderaterna i Borgholm som bygger en anonym källa, utom all vetskap för mig och gruppledare Eddie Forsman. Det säger ju en del om trovärdigheten i ÖB:s källa och modet/integriteten hos den orolige moderaten. Den enda förklaringen jag kan se är att det uppstod en del turbulens i partigruppen efter valet då en gammal Ks-ledamot fick lämna sin plats till förmån för undertecknad. Allt enligt en princip-överenskommelse mellan partierna om att ingen ska sitta både som nämndordförande och Ks-ledamot och att samtliga val skett i demokratisk ordning. Den här historien borde ha lagts till handlingarna direkt efter klubbslaget i Kommunfullmäktige men vederbörande har valt att älta frågan om och om igen på alla tänkbara möten i partiet, till stor oro och rådvillhet inom moderaterna i Borgholm. Det inträffade är inte särskilt ovanligt i samband med val och fördelning av platser i svenska parlament och partier, snarare tvärt om när det kommer in nya och okända personer. Det ovanliga här är att man inte erkänner valutslaget utan väljer fortsatt offentlig ryktesspridning och smutskastning i egna syften. Nu är det ju rätt långt till nästa val men det kanske fungerar, vi får se.

Det som ”särskilt oroar moderaterna inför nästa val” skulle vara en nu tio år gammal och avslutad tvist som jag hade med min dåvarande arbetsgivare Värnamo Nyheter. Det påstås enligt Medianytt, ett branschinternt nyhets- och skvallerbrev (min anmärkning), att jag skulle fått sparken som VD och tidningschef för ”utgifter som jag åsamkat tidningen”. En uppgift som tyvärr är helt fel och är just ”branschskvaller”. Sanningen är den att jag fick sluta på grund av att jag höjde lönerna någon halvprocent för mycket vilket var en fråga om principer och interna beslutsregler, allt enligt tidningens ägare och styrelseordförande, och detta i en tidning som då hade bland landets dokumenterat lägsta journalistlöner, men som samtidigt tjänade 20 mkr om året på en omsättning av 100 mkr, tredje bäst i landet. Tvisten, d v s delade meningar om innehållet i ett vd-avtal, den kom upp flera månader senare och i ett mycket osäkert läge om utgången valde parterna att förlikas, d v s komma överens, vilket mycket riktigt kostade mig ca hundra tusen kronor. Kanske helt i onödan vad vet jag? Men utgången i alla tvister inför förlikningsmän är alltid mycket osäker samtidigt som processen i sig kan bli oöverstigligt dyr för en privatperson.

Avslutningsvis några ord om Ölands Turist AB, Skördefesten och kommunalrådet Ingvarsson i Mörbylånga, även om det inte alls har med saken att göra.

ÖTAB har i år tack vare lyckade utvecklingssatsningar starkt bidragit till att hela Öland och dess livsviktiga besöksnäring, trots ovanligt mediokert väder med våra mått mätt, kunnat rapportera nya rekordsiffror, i allt väsentligt regisserat och genomfört av Turistchefen Gustaf Öholm på kort tid. Osäkerheten som kvarstår för bolaget är ägarnas Avsiktsförklaring från december-06 om nya pengar, som stött på oväntad politiskt motstånd i båda kommunerna, en osäkerhet som tyvärr ännu inte är skingrad.

ÖTAB är hälftenägare i Skördefesten KB och dessutom komplementär, vilket enligt lag och avtal mellan ägarna innebär att allt ekonomiskt ansvar och all beslutanderätt i förvaltningen och på bolagsstämman åvilar komplementären ÖTAB. Mot den bakgrunden är jag också ordförande i bolaget Skördefesten KB. Jag har fullständigt klart för mig, efter att ha upplevt alla tio åren, att Skördefesten är ett mycket framgångsrikt, djupt förankrat och viktigt inslag i hela Ölands arbete med att förlänga sommaren och skapa besöksanledningar hela året. Av det skälet har jag hittills inte i styrelsearbetet föreslagit eller krävt ändringar på en enda punkt i den framgångsrika festen. Däremot har jag som ordförande tagit mitt ansvar genom att försöka klara ut en del gamla surdegar som handlar om milersättningar i tiotusenkronorsklassen och olaglig tillämpning av semesterregler. Ett tråkigt men nödvändigt arbete alldeles oavsett hur framgångsrik själva verksamheten är, men visst, det är ju aldrig populärt i alla läger det förstår jag också.

Att Kent Ingvarsson, som så sent som i mars lämnade över klubban till mig i båda styrelserna, tar tillfället i akt att i denna ”publicistiska dokusåpa” framföra kritik om ”dålig information om ekonomin i driftbolaget” och att det ”fortfarande saknas ekonomisk redovisning”, ja det är väl ungefär lika beklagligt och fel som det var att påstå att ÖTAB var konkursmässigt i juni. Men det får stå för honom och han säger naturligtvis det han tycker är lämpligt och korrekt i sin roll och för sina intressen. En sak bara till Ingvarsson, jag har aldrig försökt ”agera överdomare för vad som ska stå i pressen”, om nu det är korrekt citerat?

Jag har i ett mail till redaktionen påpekat att jag tycker dom är amatörer som inte kan skriva det man faktiskt säger eller skickar in i skrift till tidningen. Kritik och bli kallad amatör det drabbar ju nästan alla yrkesgrupper då och då i vardagen från arga kunder. Men där ifrån till att hänga ut den klagande kunden på hemsidan eller sätta in en annons om saken är det rätt långt. I själva verket saknar de flesta av oss möjligheter att ge offentlighet åt vårt många gånger berättigade missnöje med oförskämda kunder. Men det gör inte media och just därför krävs ett särskilt besinnande och ansvar när man gör en tidning. Att skjuta på budbäraren är dock inget nytt genom historien och jag är övertygad om att de flesta läsarna ser igenom det simpla hämndbegäret.

Rolf Edmark