Matproducenter i Kalmar län – hjälp oss minska matsvinnet
Den mat vi slänger ger upphov till onödiga klimatpåverkande utsläpp. Att slänga mindre mat kräver inte besvärliga beteendeförändringar. Den största skillnaden är att vi får mer pengar över i plånboken.
En starkt bidragande orsak till matsvinnet är okunskap. Var tredje svensk vet inte skillnaden mellan de olika datummärkningarna ”bäst före” respektive ”sista förbrukningsdag”. Det visar en Sifoundersökning som Matsmart låtit göra.
Men bäst före betyder inte att en flaska olivolja eller en burk krossade tomater ska kastas för att måndag blir tisdag och datumet passeras. Faktum är att de flesta varorna kan ätas i veckor, månader och till och med år efter passerat slutdatum.
Bäst före-datumet är bara producentens garanti för att en vara håller exakt samma kvalitet som vid tillverkningstillfället. Livsmedel märkta med sista förbrukningsdag anses däremot inte säkra att konsumera efter att datumet har passerats, och får då inte säljas. Märkningen gäller känsliga varor som köttfärs, fisk och skaldjur.
Det är viktigt att kunna skilja på de här märkningarna, och det finns det en hel del svenskar som kan. Under 2017 sålde Matsmart totalt 50 ton mat i Kalmar län som annars hade slängts, bland annat på grund av kort eller utgånget bäst före-datum.
Nyligen gjorde Livsmedelsverket det möjligt för livsmedelsproducenter att komplettera datummärkningen på färdigförpackade livsmedel. Den nya informationen från myndigheten innebär att producenterna har möjlighet att skriva ”Men inte dålig efter” på raden under ”Bäst före”.
Det är ett bra initiativ. Vi uppmanar därför alla livsmedelsproducenter att komplettera sin vanliga bäst före-märkning med den nya frivilliga märkningen. Det skulle öka datumsmartheten – och därmed minska Kalmar läns matsvinn och klimatpåverkan.
Karl Andersson,, Vd Matsmart
