Lysande utsikter för det Ekologiska jordbruket

Per Hellman ger i en insändare den 14 maj sin syn på jordbrukets framtidsutsikter. Han tecknar en enkel och entydig bild av historien och framtiden. Modernt högteknologiserat jordbruk med stora mängder insatsmedel i form av konstgödsel och bekämpningsmedel, har varit en framgångssaga och i framtiden behöver vi ännu mer av samma sak. Han avrundar med att avfärda ekologisk odling som en sentimental villfarelse utan egentliga fördelar och ringar in ett enda uppdrag till framtidens jordbruk- öka avkastningen ännu mer eftersom jordens befolkning ökar.

Det kan förstås tyckas logiskt och är det vanliga argumentet när man vill ifrågasätta ekologisk produktion. Avkastningsnivåerna är för låga, de räcker inte till en växande mänsklighet.

Men verkligheten är mer komplex än att lösningen på problem ligger i att räkna fram avkastningsnivåer/hektar i förhållande till jordens befolkning. Det är att, som vanligt, presentera en teknisk lösning på ett problem som i grunden är socialt, ekologiskt och politiskt föranlett.

Jordens resurser räcker till, det är fördelningen av resurserna som är problemet.

Forskning som tar ett lite bredare grepp om frågan än vad Per Hellman gör bekräftar detta.

Problemet är att vi i den rika delen av världen konsumerar mycket mer mat än vi behöver och att vi väljer mat som kräver mycket mer resurser och mark än nödvändigt. Vi äter mer kött idag än vi någonsin gjort tidigare. Om vi valde att i större utsträckning själva äta det växtprotein vi nu utfodrar djuren med skulle det betyda mer för möjligheten att försörja jordens hela befolkning än aldrig så konstgödslade åkrar. Om vi la resurserna på att stödja demokratisk utveckling i fattiga länder, t. ex. kvinnors rättigheter och möjligheter att utveckla sina jordbruk efter egna behov och förutsättningar, istället för att som nu vara en bricka i spelet för att producera lyxkonsumtion åt oss, skulle de vara mycket mindre sårbara både för nyckfulla världsmarknadspriser och ett allt mer varierande och extremt klimat.

Som de flesta av oss vet så är klimatförändringen, förorsakad av människans utsläpp av växthusgaser, nu ett faktum. Missväxt och svält i stora delar av världen är förmodade konsekvenser.

De flesta är eniga om att vi måste agera kraftfullt för att bromsa den utvecklingen och t. ex. fasa ut vårt beroende av fossilt energi.

Hur pass klimatsmart är då det högintensiva industrijordbruk som förespråkas? Sanningen är att det i stor utsträckning är orsak till problemet. Förutsättningen för de höga skördar som Per Hellman lovprisar är fossil energi- stora mängder fossil energi, genom tillfört konstgödsel. Så förutom att man förespråkar en lösning baserad på en ändlig resurs vi snart måste klara oss utan så är själva användandet också direkt kontraproduktivt då det ledar till eskalerande klimatförändringar.

Därtill måste läggas industrijordbrukets på många håll förödande konsekvenser för biologisk mångfald, en djurhållning som inte sällan är ofattbart grym och hänsynslös och en ovarsam och kortsiktig vattenanvändning som förgiftar grundvatten och stör ut jordens naturliga vattenreningsprocesser.

Jag håller med Per Hellman på en punkt. Jordbruket har lysande framtidsutsikter! Men inte det jordbruk som varje dag bidrar till att försämra sina egna, och allas våra, långsiktiga förutsättningarna.

Det jordbruk som hör framtiden till är det ekologiska, kretsloppsbaserade jordbruket som återcirkulerar näringsämnen och utgår från platsspecifik kunskap om ekologi och sociala behov i sin utveckling. Det gäller i Tanzania, i Andernas bergstrakter och inte minst på Öland!

Det är ett jordbruk som är med och tar ansvar för samhällsutvecklingen i stort, det är ett jordbruk som inte bara presterar rekordskördar idag utan ger förutsättningar för livskraftiga jordbrukslandskap även imorgon.

På Öland har vi alla förutsättningar att vara med och leda den utvecklingen. Vi har en artrik och säregen miljö som älskas av och engagerar många. Vi har speciella och angelägna utmaningar kring näringshushållning p.g.a. vår närhet till Östersjön. Vi har bland landets allra bäst odlingsklimat och inte minst har vi många välskötta gårdar och kunniga lantbrukare som redan idag utför ett av framtidens allra finaste och viktigaste yrken, att producera bra mat som när och inte tär.

Maria Lindmark, kommunpolitiker i Borgholm för Miljöpartiet de Gröna