Länets samarbete med Kina en lärprocess som bär frukt
INSÄNDARE
Det kinesiska företaget Fanerdun har sedan etableringen 2006 varit skärskådat från regionalt, nationellt och internationellt håll. Sällan har väl en utländsk etablering varit föremål för så mycket diskussioner och åsikter.
Det finns de som har sett möjligheterna och potentialen med etableringen. Det finns också de som har ifrågasatt affärsidén och hur man har kunnat tro på Fanerduns visioner och målsättningar. Här vill vi vilja vända på frågan. Skulle vi ha sagt nej och vad hade det då sänt för signaler? För oss har det hela varit solklart. Som offentliga representanter i en kommun, region eller nationellt, ska vi inte sitta och granska eller bedöma affärsidéer. Vår roll är att skapa en mottagarorganisation, förmedla kontakter samt bistå med kunskap om det svenska samhället. Oavsett om det handlar om en entreprenör från Finland, Ryssland eller Kina. Vi kan inte säga vad som är rätt eller fel. Det vi emellertid kan konstatera är att bygget inte är klart. Om det någonsin blir det kan varken vi eller någon annan uttala sig om. Fokuseringen på Fanerduns etablering är förståelig med tanke på projektets unicitet. Det som däremot är synd är den fragmentariska bild som ofta ges. Man ser problem och begränsningar men inte helhetsbilden och potentialen.
För fem år sedan stod Kalmar län inför ett vägval. Efter omfattande nedläggning inom traditionell, tung, tillverkningsindustri fanns det två vägar att gå. Att hoppas på fortsatt traditionell tillverkningsindustri och stöd från regeringen eller att hitta en ny väg för att utveckla länet. Den vägen vi valde handlade om att satsa på de unika styrkor som karaktäriserar Kalmar län. En av dem är vår centrala placering i Östersjöregionen och de nätverk och den kunskap vi har efter många års samarbete med länderna runt Östersjön. Grundfrågorna vi ställde oss var: Hur kan vi skapa bra förutsättningar för att ta till vara på globaliseringen i vår del av landet och hur kan vi skapa konkret nytta för våra små- och medelstora företag? Svaret kan sammanfattas i fyra områden: genom samverkan och samsyn i länet, genom att bilda internationella nätverk, genom en stark internationell profilering och genom att lära oss om vilken efterfrågan som finns i de växande ekonomierna och hur näringslivet kan matcha detta. Det var mot den bakgrunden som samarbetet med Changxingregionen i Kina startade.
Blickar vi tillbaka på de dryga fyra år som samarbetet har pågått så har det hittills resulterat ibland annat flera kinesiska företagsetableringar, ett kinesiskt representationskontor i Kalmar län, fyra internationella affärsforum med totalt 2000 deltagare från Kina, Sverige och Östersjöregionen, uppdragsutbildningar på Högskolan i Kalmar, flera samarbetsavtal samt en kommande etablering av ett Technology Transfer Center. Samarbetet har i dag utvecklats till en unik plattform och kontaktyta som inte har någon motsvarighet i Sverige.
När Fanerduns etablering blev känd hanterades den precis som vilken utländsk etablering som helst, dvs. efter dess egna unika förutsättningar. Vi byggde en mottagarorganisation, förmedlade kontakter samt bistod med kunskap. Den stora skillnaden jämfört med en rysk eller amerikansk etablering, var att våra kunskaper om kinesisk affärskultur vid den tidpunkten var relativt begränsade. Vi valde då, och väljer fortfarande, att se samarbetet med Kina som en lärprocess eftersom det är naturlig del i satsningarna på den globala marknaden. Vi vet inte i dag hur etableringen kommer att utvecklas. Men det vet vi heller inte om andra etableringar och investeringar som görs. Vårt ansvar är att se möjligheterna och välkomna de initiativ som tas.
Internationella investeringar är en av hörnstenarna i globaliseringen. Här finns en enorm potential att bidra till tillväxt och sysselsättning i olika delar av landet. I Sverige har vi goda möjligheter att attrahera investeringar och etableringar i framtiden. För att kunna koppla ihop utländska företag med spetskompetens inom svenskt näringsliv måste vi möta företagen med ett öppet och professionellt förhållningssätt. Det handlar också om att acceptera kulturskillnader för att kunna överbrygga dem. På så sätt skapar vi förutsättningar för våra små- och medelstora företag att ta del av möjligheterna som den internationella marknaden ger.
I Kalmar län har vi valt ett öppet och offensivt förhållningssätt och det börjar nu ge resultat. Nya aktörer väljer i dag att investera i regionen. Inom de närmaste åren väntas mångmiljardinvesteringar inom bland annat inom miljö, energi och besöksnäring. Vår fulla övertygelse är att dessa satsningar ges extra bra möjligheter till utväxling om vi fortsätter på vår inslagna linje kring internationellt arbete.
Konkurrensen om investeringar från tillväxtekonomierna runt om i världen blir allt hårdare. I det här läget har vi i Sverige två alternativ. Det ena är att vänta och se. Att på tryggt avstånd betrakta hur andra regioner och länder vågar satsa och lära av sina misstag. Det andra är att själva ta initiativet. Vi måste tro på att satsningar, såväl lyckade som mindre lyckade, i slutändan leder till en positiv utveckling. Det handlar om att våga lyfta blicken från det invanda och förutsägbara för att kunna ta emot nya kulturer. Annars finns risken att Sverige som investeringsland, blir omkört av de länder som vågar.
Johan Persson, kommunalråd Kalmar kommun
Leif Larsson, ordförande Regionförbundet i Kalmar län