Jag lider med Barbro
Och visst: förr fanns det lanthandel, kondis, smedja, skomakare, skräddare, mm i var och varannan by. Bondgårdarna var små och många.
Den tiden är förbi, hela svenska landsbygden ändrade karaktär, och det är knappast något man kan lasta Ölandsbron för.
Tvärtom vände befolkningsutvecklingen när beslutet togs om att bygga en bro till Öland. Allt fler hus byggdes, istället för att bo i Kalmar trivdes man på Öland, och man var glad att slippa det eviga nötande på färjorna.
1970 bodde 19 300 på Öland, idag cirka 25 500. En bra förstärkning för landsbygden!
Mycket av det som finns idag på Öland i form av hantverk och småbutiker hade knappast funnits om inte bron funnits. Tack vare Skördefesten har antalet småbutiker med lokalt hantverk ökat, utan turismen hade de inte överlevt.
Men, jag håller med Barbro om det tokiga i planerna på att bygga 2-1-väg av 136:an.
Riktigt vad poängen är med detta vet väl ingen.
Minska köer? Nej, det är främst på Kalmarsidan som köerna mot Kalmar byggs upp
Spara tid? Nej, knappast, ett par minuter snabbare från Borgholm äts genast upp av ett långsammare fordon, som t.ex. en traktor. Wireräcken förhindrar effektivt omkörning i flera kilometer.
Spara liv? De dödsolyckor som tyvärr hänt på senare år har mest hänt i korsningar som vid macken i Algutsrum.
Vill någon mista en anhörig medan ambulansen sitt fast i en kö mellan wireräcken, utan möjlighet att ta sig fram? Nej. Det är tillräckligt illa med sträckan ner mot bron.
En viktig aspekt med 2-1-vägen är hur alla av/påfarter ska lösas utan att ta onödigt mycket mark, bygga parallellvägar är slöseri med Ölands ömtåliga natur.
Och bönderna, dessa slitvargar som håller Ölands landskap öppet, hur ska de kunna ta sig till sina åkrar när det är spärrat av wireräcken?
De blir hänvisade till att köra omvägar via 2-1-vägar där de kommer orsaka stor irritation för de bakomvarande som inte längre kan ta sig förbi (vilket går idag förutom delen ner mot bron)
Det enda vettiga är att bygga om korsningen vid macken i Algutsrum, och för övrigt behålla 136:an som den är.
Ta en del av pengarna och lägg dem på en separat cykelled som inte behöver så mycket mark, kan i många fall läggas på äldre småvägar, och krånglar då inte till in/utfarter på 136:an.
Mats Fredsson, Stora Hult
