Annons

Insändare: Va sa du? ”Öland en kommun?”

Innan folkomröstningen, för två år sedan, så argumenterade Nej-sidan (de som ville att det skulle förbli två kommuner) att det skulle bli ett bra samarbete mellan kommunerna Borgholm och Mörbylånga. Allt skulle bli så bra. Politiker som i vanliga fall hade helt olika uppfattningar i andra frågor var helt plötsligt överens om vilka stora möjligheter det fanns att jobba gemensamt inom i stort sett alla kommunala områden.
Publicerad 11 november 2020
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
”I ombyggnadsförslaget av 136:an finns det säkert en hel del argument att ta hänsyn till när det gäller jordbruksmark, mitträcken, grundvattennivå och miljö, men jag tror att de flesta anser att det behövs en förbättring av trafiksäkerhet och framkomlighet mellan Färjestaden och Borgholm”.
”I ombyggnadsförslaget av 136:an finns det säkert en hel del argument att ta hänsyn till när det gäller jordbruksmark, mitträcken, grundvattennivå och miljö, men jag tror att de flesta anser att det behövs en förbättring av trafiksäkerhet och framkomlighet mellan Färjestaden och Borgholm”.Foto: Malin Edeborg

Det gick så långt att en representant för Vänsterpartiet kramade om en medlem från SD. De kände att de egentligen var själsfränder och nu äntligen hade funnit varandra. De tillhörde Nej-sidan och de var så tajt. Efter folkomröstningen svalnade känslorna.

Att vi nu har två kommuner på Öland är en nackdel när vi kommunicerar med andra myndigheter. Ett exempel är frågan kring ombyggnad av 136:an norrut. Representanter från Öland har arbetat hårt under lång tid för att få Trafikverket att satsa på en ombyggnad. Just nu har vi 375 miljoner anslaget för att höja standarden. Men för att detta ska bli verklighet måste våra kommuner samarbeta.

Annons

Om till exempel Mörbylånga säger Nej utan att ha ett genomtänkt alternativ, så finns risk att det inte alls blir någon ombyggnad av 136:an. Mörbylånga kommun kan alltså sabotera något som Borgholms kommun har kämpat för under lång tid. Detta är ett exempel på hur snett det går när vi har bytänkande mellan kommunerna.

I ombyggnadsförslaget av 136:an finns det säkert en hel del argument att ta hänsyn till när det gäller jordbruksmark, mitträcken, grundvattennivå och miljö, men jag tror att de flesta anser att det behövs en förbättring av trafiksäkerhet och framkomlighet mellan Färjestaden och Borgholm. Att Mörbylånga säger Nej utan att presentera ett realistiskt motförslag duger inte. I stället är det viktigt att kommunerna gemensamt kommer fram till en lösning och ser till att projektet startar planenligt.

Mörbylånga kommun har tydligen en helt annan syn på vägar och trafik. Detta framgår av ett annat förslag som presenterades i veckan. I stället för att göra en utbyggnad av vägen, till och från Guldfågeln, utanför samhället, så drar man in tung trafik, lastbilar med släp, rakt in på Mörbylångas gator. Hur tänker ni? Det normala är att man gör allt för att hålla tung trafik utanför tätorter. Skälet är att det ger en säkrare trafikmiljö med färre skadade och dödade. Den här typen av ogenomtänkta förslag tror jag inte hade funnits på agendan om fler parter varit delaktiga i beslutet och sett det hela i ett större perspektiv.

Eivon Gustafsson

Peter Abrahamsson

Fredrik Fredriksson

Simon Thune

Eddie Forsman

Annons
Annons
Annons
Annons