Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Insändare: Tveksamt om kommunanställda läkare ökar den medicinska säkerheten inom äldreomsorgen

Med den så kallade ÄDEL-reformens införande 1992 har kommunerna det samlade ansvaret för vården och omsorgen av de äldre, medan landstingen (numera regionerna) ansvarar för att specialister i allmänmedicin gör ronder och hembesök vid särskilda boenden och hemsjukvård.
”Kostnaden blir hög för kommunerna med läkarlöner. Kommunerna behöver istället investera i högre lön och utbildning för medarbetare i vård och omsorg”.
”Kostnaden blir hög för kommunerna med läkarlöner. Kommunerna behöver istället investera i högre lön och utbildning för medarbetare i vård och omsorg”.
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Under pandemin har antalet hembesök av läkare fortsatt att ligga på en hög nivå i Kalmar län. Arbetet med NäraVård pågår med full kraft inom regionen där Borgholmsmodellen med konceptet Hemsjukhus är förebild.

Under pandemin har det höjts röster att varje kommun ska ha egenanställda läkare för att säkra den medicinska säkerheten. De fel som har uppmärksammats under pandemin handlar främst om brister i dokumentationen när läkare ordinerat palliativ vård eller brister i genomförandet av så kallade brytpunktssamtal. Helt klart står att vården av de mest sjuka äldre måste prioriteras högst inom den svenska hälso-och sjukvården. Vi ser däremot inte kommunalt egenanställda läkare som en lösning. Istället behövs det att regionen och kommunerna tillsammans säkrar bättre lösningar.

När hälsocentralerna planerar sina läkarscheman läggs tider för ronder och hembesök först och tidsåtgång anpassas till antal boenden och hemsjukvårdspatienter. Akuta tider för hembesök finns också i schemat. Samarbetet med kommunens sjuksköterskor pågår i en ständig dialog via telefon, digitalt och träffar. Regionen har en gemensam journaluppkoppling med kommunerna. Uppdraget att ha detta arbetssätt ingår i Hälsovalsuppdraget och gäller även de privata.

Allmänmedicinsk specialistutbildning tar längst tid och den rymmer en bred kunskap, inklusive geriatrik, som gör det möjligt att arbeta med första linjens vård för hela familjen. När det är dags för kommunal omsorg följer den egna läkaren ofta med och fortsätter kontakterna med patienten.

Primärvården arbetar med Nära vård som bygger på hög kontinuitet mellan läkare och patient och förstärkt geografisk närhet. Ambulansverksamheten ingår också. För Hälsocentraler som har många äldre med kommunal omsorg kan egna geriatriker anställas vilket förekommer i regionen.

Läkare som är anställda vid en Hälsocentral ingår i ett medicinskt sammanhang med gemensamma regler och rutiner. Läkargruppen möts varje vecka och delar erfarenheter och kunskaper. Samtliga deltar i en ständigt pågående fortbildning som garanterar den medicinska säkerheten.

Tyvärr saknar flera hälsocentraler ett antal läkare och täcker därför upp med stafettläkare. Det skapar brister i kontinuiteten och en stafettläkare kostar regionen dubbelt så mycket som en anställd läkare. Växlingen över till Nära Vård är bland annat ett led i att komma tillrätta med detta. Med Borgholmsmodellen ges läkarna färre patienter cirka 1000 att ta hand om på sin lista. För tunga listor med uppåt 3000 patienter per doktor har bidragit till att det är enklare att vara stafett.

Till mottagningar som inför modellen står läkarna i kö för att bli anställda eftersom de kan arbeta med kontinuitet och lär känna sina patienter.

Idag har alla sjuksköterskor i kommunerna en direktlinje till jourhavande läkare mellan klockan 17.00-08.00 som både kan rycka ut för hembesök eller ge råd även helger. Onödiga besök på akuten är en målbild eftersom det kan innebära flera timmars väntan för att sedan behöva resa tillbaka hem mitti natten.

För att kunna upprätthålla kontinuitet och jourlinjer behöver det anställas 1,5 läkare i en medelstor kommun. Läkaren ska också ha semester, ha jourkomp och gå på fortbildning. Den medicinska säkerheten kan bli sämre om en läkare arbetar isolerad utanför sitt professionella sammanhang. Kommunanställda läkare kommer att sakna kollegor, gemensamt erfarenhetsutbyte och värdegrund för arbetet.

Kostnaden blir hög för kommunerna med läkarlöner. Kommunerna behöver istället investera i högre lön och utbildning för medarbetare i vård och omsorg. För kommunerna kommer kostnaderna för äldreomsorgen bli den största utgiftsposten framöver enligt Sveriges kommuner och regioners bedömning. Vi anser att skälen för att anställa kommunala läkare är små, ja nästan obefintliga mot ovanstående beskrivning.

Mathias Karlsson (S)

Ordf i Socialnämnden Mörbylånga

Margaretha Lööf-Johanson (S)

Distriktsläkare, (S)1:e vice ordf Kommunfullmäktige Mörbylånga

Läs mer