Insändare om Hälludden

Jag heter Katarina Hjern och jobbar på Hälluddens asylboende. De asylsökande, har vad jag har märkt, trivts mycket väl här. Även utomstående som besökt anläggningen instämmer med det. Här finns det svensk undervisning, vävstuga, stick, virk, sy-grupper, spontana dansstunder, sång, musik, dans, utflykter med picnick (till exempel Trollskogen och Lindreservatet), distribution av kläder från Röda korset och bland annat utlåning av cyklar, pulkor och leksaker. Det finns tillgång till både tvättmaskiner och torktumlare (4 stycken av varje). Det finns en stor fin varm samlingslokal med TV där de asylsökande brukar vara om kvällarna och titta på kabel-TV och umgås. Värmen i husen är cirka 25-30 grader och alla har dusch, toalett och TV. Vad jag har sett är: Att Monica och Anton är väldigt uppskattade för vad de gör. Dom sköter anläggningen och de asylsökande med varm hand och omsorg. Dom ställer upp med att köra till sjukvården, tandläkaren, ICA och dylikt (även en chaufför, Mauritz som kör minibuss till ICA tre gånger i veckan). Om ni undrar över något får ni höra av er eller hälsa på när vi har öppet hus lördag 21 februari. Kalkavlagringar, färgat vatten och elavbrott med jämna mellanrum är väl de flesta öbor vana vid? Skolbussar kommer alltid i tid och närtrafik kör fem gånger om dagen från Hälludden. Vi i personalen har lärt dom att ringa närtrafiken när dom behöver skjuts till och från Hälludden, som brukar fungera riktigt bra. Vi hjälper givetvis dom som behöver hjälp. PS. Jag vet att det finns vissa personer här (cirka 3 stycken) som skapar intriger. Det finns här såväl som i övriga samhället alltid någon som vill skapa otrevnad. Katarina Hjern, Mauritz Adolfsson som dessutom trivs jättebra med allt och alla här på Hälludden.