Insändare: Låt vattenkrisen på Öland ge förståelse för katastrofen i resten av världen
Sydöstra Öland har drabbats av både vattenbrist och förorenat vatten, något som tvingat Margareta att cykla två mil till närmaste vattenpump för att få rent dricksvatten – där det dessutom är kö.
”Det är en skandal”, som en annan boende benämner situationen i intervjun. Anni Olsson säger att det är märkligt att det kan få vara så här i ett rikt land som Sverige.
Visst är det märkligt. Var tionde människa saknar fortfarande tillgång till rent vatten nära hemmet. I i 8 av 10 hushåll är det kvinnors och flickors uppgift att hämta vatten. I Indien går kvinnor i genomsnitt sex kilometer varje dag för att hämta vatten. Ibland köar de i timmar vid vattenpumpen.
För Bibata och Juliette i Burkina Faso är det vardag. De cyklar flera mil varje dag och ofta är det kö vid vattenpumpen. Som höggravid säger Juliette att hon tycker att det är en särskilt svår uppgift, och hon måste ofta stanna för att vila. Trots det har hon inget annat val än att fortsätta cykla efter vatten, varje dag, året runt.
För varje år blir det tyngre för 55-åriga Sokhina i Bangladesh att bära vatten. Dessutom har vattenanläggningen i hennes by förstörts upprepade gånger till följd av cykloner och översvämningar. Dricksvattnet har förorenats och gör människor sjuka.
I Bangladesh saknar fyra miljoner människor tillgång till rent vatten, och siffran väntas stiga i takt med att klimatförändringarna ökar. Bangladesh är ett av de länder som drabbas hårdast av klimatkrisen, och människor har redan tvingats på flykt på grund av sommarens översvämningar – som är bland de värsta på flera decennier. Den senaste månaden har även fler länder drabbats: Pakistan, Indien och Förenade Arabemiraten.
Erfarenheterna från Öland visar hur vi även känner av klimatförändringarnas påverkan här i Sverige och Europa. Perioder av vattenbrist och torka förutspås bli allt vanligare. Nederbördsmängden har minskat under de senaste åren, något som lett till lägre nivåer i sjöar och grundvatten vilket hotar vår vattenförsörjning. I sommar har vi sett fruktansvärda exempel från södra Europa, där bland annat delar av Italien drabbades av akut vattenbrist.
Katastroferna i Europa kan ge oss en glimt av hur förödande klimatkrisen blir på andra håll i världen, i samhällen som redan är fattiga. Att stötta länder att säkerställa hållbar tillgång till rent vatten är viktigare än någonsin när klimatet förändras och vi drabbas av extremväder. Bistånd och företags investeringar måste anpassas så att människor kan vara trygga i förvissningen att det kommer finnas rent vatten idag och i morgon, för sig själva och sina barn.
Vattnet på Öland innehåller kolibakterier som orsakar diarré och för ölänningarna och semesterfirarna är det naturligtvis otänkbart att dricka det. Men i andra delar av världen dör 290 000 barn varje år på grund av diarré för att föräldrar inte har något annat val än att ge sina barn smutsigt vatten att dricka. Det är över 800 barn per dag, 35 barn i timmen, ett barn varannan minut.
Det är inte för sent att agera nu. Genom långsiktigt utvecklingsarbete, ansvarsfulla företag och kraftigt ökade satsningar på klimatanpassning kan vi öka fattiga samhällens motståndskraft mot ett förändrat klimat. Under sommaren antog regeringen en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete inom klimatområdet. Ett av målen handlar om säkra vattentrygghet i tider av klimatkris. För att detta ska bli verklighet krävs satsningar, inte minskat bistånd, där människors tillgång till vatten som är vårt mest grundläggande behov prioriteras. Partier som nu går ut och vill sänka biståndet prioriterar bort Sveriges möjligheter att agera för vattentrygghet.
Du har rätt, Anni. Det är inte klokt att det ska vara så här i världen år 2022. Det är skandal. Att människor inte bara behöver bära vatten flera mil varje dag, utan även dör på grund av smutsigt vatten – när det går att förhindra!
Anna Nilsdotter, generalsekreterare WaterAid
