GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Insändare: Kvarnen är bara till nytta när det är malbörd

Det har varit förvånansvärt lite diskussion om planerna för en industriell vindkraftspark i Östersjön mellan Öland och Gotland.
Insändare • Publicerad 16 november 2021
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vindkraft till havs.
Vindkraft till havs.Foto: Alexander Jensen

Jag bor i Grönhögen på sydligaste Öland. Här värnar vi om vår natur. Vi lever i ett världsarv - Södra Ölands odlingslandskap - människans lyckade samspel med naturen. Strandskyddet är det mest restriktiva, 300 meter, med få undantag. Lugnet på landet bevaras med restriktionerna för byggande på jordbruksmark, Natura 2000 och alla kultur- och fornminneslämningar. Vi har en fågelrikedom som slår det mesta. Astronomer uppskattar det naturliga mörkret för att studera stjärnhimlen. Turismen består av fågelskådare, naturälskare och vandrare. Den obrutna siktlinjen alvaret och havet bjuder på är en lisa för själen. Till våra hamnar anländer båtar från när och fjärran, än har vi kvar några yrkesfiskare.

Redan de gamla Ölänningarna förstod att bara när det är malbörd (vind nog att mala) är kvarnen till nytta. Även de modernare varianterna producerar el endast när det blåser lagom mycket. För att kompensera bortfallet av el från vindkraft när det är stiltje behövs reservkraft, alternativt importeras el från utlandet till högre priser. Redan under tidig höst eldades 140 000 liter olja i timmen på reservkraftverket i Karlshamn. När det är som kallast förbrukar vi mest el under året, men då är varken vind eller sol till hjälp. Mer vindkraft skapar ännu större svängningar i elförsörjningen. Ju mer vindkraft, ju instabilare blir hela elnätet. Det blir svårare att hålla frekvensen i den gröna zonen runt 50 hz. Instabil frekvens i elnätet är skadligt för dagens teknik. Vattenkraften är någorlunda reglerbar och klarar än så länge att parera svängningarna i vindkraftsproduktionen.

Det Sverige behöver är stabil elproduktion. Både vad gäller antal kwh som produceras och frekvensen i elnätet.

En bra sammanfattning om både balansen mellan den stabila grundproduktionen av el (vatten- och kärnkraft) och den intermittenta (vind- och solkraft), samt påfrestningarna i elnätets frekvensstabilitet med svängningar i tillförd produktion, hittar vi i Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) studie 'Svängmassa i elsystemet'.

Kommer man kunna se vindparken från land? Enligt ekvationen i Försvarshögskolans lärobok, kommer de 370 meter höga vindsnurrorna vara synliga på mer än fem mils avstånd. Då sitter hinderbelysningen på navet på 175 meters höjd. På Vindbrukskollen, del av länsstyrelsens hemsida, kan man se hur tätt vindkraften redan står på land. Dokumentären 'Vindkraft - räddning eller fördärv? Del 1: Hotet mot människan' ger upphov till eftertanke. Lågfrekventa ljud, blinkande nattljus, den fladdrande skuggan är alla störande för människan och skapar irritation - djuren och faunan är minst lika känsliga.

I området för Aurora rör sig fåglar, fiskar och båtar. Havsmiljön förändras inte bara under konstruktionstiden men därefter. De enorma fundament som krävs är ett stort intrång i havsmiljön. Tillverkningen av vindkraftverken baseras på utvinning av gruvmetaller och smutsig stålindustri i framförallt Kina. Transporterna hela vägen till Sverige kan knappast kallas för grön. Även i ägandet figurerar Kina och utländska investerare.

Sverige har en irrationell rädsla för kärnkraft skriver Forbes. Länder som Storbritannien och Rumänien, även vårt eget Vattenfall satsar på ny kärnkraft - i Estland. Jakten på fossilfri el har ökat intresset för små modulära kärnkraftsreaktorer, SMR. Det pågår många satsningar på tekniken runtom i världen. Redan 2028 kan de nya småskaliga reaktorerna producera el. Den nya generationen kärnkraftverk är mindre än tidigare konstruktioner. Även om man jämför ny vindkraft mot våra gamla kärnkraftverk är skillnaden i anspråkstagen yta slående.

Jag tror vi behöver tänka till om det ensidiga fokus på koldioxid och att allt grönt ska gå på el. Vi ser en kraftig ökning av efterfrågan på el. Ser man på hela livscykeln för batterier, produktion, material, transporter för det nya gröna, är det inte självklart att livet på jorden blir bättre för människan, naturen och djuren. När vindkraftsparkerna ska monteras ner är det enorma mängder metaller, plast och betong som ska hanteras. Den obrutna siktlinjen är ”helig” när det gäller strandskyddet. Det borde vara likadant för industriella vindparker, oavsett om de ligger på land eller till havs.

Allmänheten har möjlighet att skicka in sina synpunkter till aurora@ox2.com före den 17 november. Använd din demokratiska rätt att påverka, oavsett vad du tycker!

EVA DILLNER, Grönhögen