GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Insändare: Förbifart Algutsrum – ett barn av sin tid

Trafikverkets förslag för sträckan Algutsrum- Glömminge innebär en omfattande exploatering av odlingsbar mark och skulle även försvåra brukandet av intilliggande mark. Förslaget representerar ganska väl det förhållningssätt till markanvändning som tyvärr blivit norm i Sverige idag, och vars långsiktiga konsekvenser inte står i proportion till vad man kan vinna med ett sådant förslag.
Vägsträckningen i Algutsrum leder till debatt.
Vägsträckningen i Algutsrum leder till debatt.
Foto: Malin Edeborg
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

I fallet med väg 136 genom Algutsrum saknas det alternativa lösningar för ökad trafiksäkerhet inom den befintliga vägsträckningen samt tillräckliga åtgärder för oskyddade trafikanter och kollektivtrafik. Förslaget innehåller en alltför liten satsning på gång- och cykelvägar och det faktum att avståndet mellan busshållplatserna skulle bli 2,6 km är ett steg i fel riktning för resenärer som reser kollektivt. Vidare kan konstateras att den befintliga trafikplatsen söderut på väg 136 fungerar bra för trafik från Algutsrum till Kalmar samt att den befintliga vägsträckan har stor förbättringspotential och utgörs av en rak väg med bra sikt. Att Trafikverket till varje pris vill skapa Ölands enda vägsträcka med hastighetsbegränsningen 100 km/h förefaller märkligt. Frågan är om de omtalade 45 sekunderna i minskad restid i realiteten går att tjäna in eftersom vägen trafikeras i stor omfattning av jordbruksfordon, husvagnar och husbilar.

Åkermarken som skulle exploateras enligt förslaget är långt ifrån den enda på Öland. Förbifart Mörbylånga kyrkby tillsammans med en handfull detaljplaner i både Borgholms och Mörbylånga kommun innebär att 50–70 hektar högvärdig åkermark riskerar att försvinna de närmaste åren. Åkermarken är en unik naturresurs och utgör grunden för vår civilisation och framtid. Den är också central i lösningen på framtidens klimatutmaningar. Det har tagit tusentals år att få fram bra odlingsmark, bygger vi på den förstörs den för all framtid. Samtidigt som exploateringen av åkermarken pågår ökar också vår befolkning, vilket resulterat i att ytan odlingsbar jord per person i Sverige har halverats på 50 år. Idag producerar vi bara hälften av det vi äter i Sverige, resterande del utgörs av import.

Givetvis innefattar beslut kring markanvändning och exploatering alltid en mängd ställningstaganden och målkonflikter men trenden är tydlig, åkermarken drar som regel det kortaste strået till förmån för landskapsbildskydd, strandskydd, biotopskydd och kultur- och naturvärdesskydd med flera. Detta leder till en ohållbar hantering av en naturresurs som ska säkerställa framtidens produktion av livsmedel och energi. Exploateringen av åkermark, som just nu uppgår till över 600 hektar per år i Sverige, är således allvarlig eftersom den undergräver både klimat- och hållbarhetsstrategiska mål på lokal, regional och nationell nivå. Hur skall målen i den svenska livsmedelsstrategin kunna infrias om utvecklingen fortsätter på samma sätt?

De framtida effekterna av klimatförändringarna för Sveriges del spås bli mildare i form av mindre extrema temperaturer och variationer i nederbörd i jämförelse med många andra platser på jorden. Detta innebär att odlingsförutsättningarna i vårt land, som redan är bland de bästa i världen, möjligen kan bibehållas. Åkermarken på Öland är också unik inom Sverige, vars egenskaper i kombination med ett kustnära klimat möjliggör odling av flertalet specialgrödor, som till exempel bönor. Den höga andelen betesmark i landskapet som karaktäriserar Öland och har höga naturvärden, kräver också åkermark för att producera foder åt betesdjuren.

För inte så lång tid tillbaka var det närmast otänkbart att bebygga odlingsbar mark i den omfattning som sker idag. Och det kommer med stor sannolikhet åter bli lika otänkbart igen inom en snar framtid. Den odlingsbara jorden är inte bara kommunernas angelägenhet, utan hela Sveriges.

Trafikverket bör ta fram ett nytt förslag där befintlig väg utnyttjas och viktiga naturresurser bevaras.

Åke Johansson, Lantbrukare, Lilla Hult

Robert Ekholm, Agronom, Köpingsvik

Läs mer