GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Insändare: ”Finns det något parti med något inflytande i Borgholm som inte okritiskt köper vindkraftsplanerna?”

Vindkraftsaktören OX2 planerar att uppföra 220 alternativt 370 jättelika vindkraftverk i havet 3 mil öster om Öland. Borgholms kommunalråd Ilko Corkovic (s) är lyrisk, och Kommunstyrelsens vice ordförande Staffan Larsson (c) applåderar i Ölandsbladet den 27 februari. Man verkar inte ha förstått att mer vindkraft inte är lösningen på Sveriges effektbrist, det är tvärtom orsaken. Ju mer vindkraft som byggs ut i syfte att ersätta planerbar elkraft, desto större blir problemet när det inte blåser.
Insändare • Publicerad 2 maj 2021
Detta är en insändare i Ölandsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Vindkraft till havs.
Vindkraft till havs.
Foto: Alexander Jensen

Exemplet Tyskland med sitt katastrofala Energiewende har demonstrerat vindkraftens brister, som blir allt tydligare ju mer den byggs ut. I Sverige tvingades Energimyndigheten betala 300 Mkr för att snabbstarta en avstängd kärnreaktor, och oljekondenskraftverket i Karlshamn kördes igång. Mitt i sommaren! I februari gjorde kyla och brist på blåst, vilket ju är vanligt vid kyla, att elnätet var farligt nära en kollaps. Många tunga aktörer (bland annat myndigheten Svenska Kraftnät) har de senaste åren allt mer högljutt varnat för konsekvenserna av att bygga ut den väderberoende elkraften. Med detta avses i första hand vindkraft, solceller är ju i sammanhanget mest en chimär.

I takt med att vindkraften byggs ut ökar det folkliga motståndet. På flera håll har politiker tvingats av opinionen att använda den kommunala vetorätten för att stoppa skövling av livsmiljöer och förorena miljön. Detta har medfört att den urstarka vindkraftslobbyn och vattenmelonerna (vanvördig benämning på politiker som är gröna på utsida, men röda inuti med brunsvarta kärnor) nu arbetar för att urholka den grundlagsskyddade vetorätten. Det arbetet behöver man inte utföra i Borgholm, här väljer den jublande kommunledningen att “göra armkrok” med exploatören. Vad innebär det i klartext, är det att man avser köra över tjänstemännen? Eller att erbjuda “gratistjänster”, alltså låta skattebetalarna ta kostnaden för kommunala tjänster som erbjuds OX2 och dess underentreprenörer? I bästa fall handlar det kanske om att tolka regelverket välvilligt till förmån för exploatören?

Vindkraftsbolagen har sent omsider börjat förstå att vindkraft inte är så populärt hos andra än de som inte drabbas, såsom politiker och journalister bosatta innanför tullarna i Stockholm eller i andra storstadsområden, och vill därför satsa stort på att bygga "vindkraftsparker” (förskönande omskrivning för ett industriområde) till havs, där de inte syns så bra för gemene man. Dessutom kan man på så sätt komma närmare de områden där elkraften används och slippa flaskhalsarna i kraftnäten. Problemet borta, alltså? Inte riktigt…

Det har börjat resas krav på att varje kraftslag skall bära sina egna kostnader. Vad gäller vindkraft till havs vill bolagen inte bekosta anslutningen till landnätet, det skulle göra affärerna olönsamma trots de subventioner man redan uppbär. Nu håller vi tummarna för att denna grundläggande princip tillämpas i och med det nya EU-direktivet om nätanslutning av ny elproduktion.

Problemen med miljöförstöring kvarstår. Vingarna producerar stora mängder mikroplaster, en förorening av betydligt större dignitet än plastpåsar som slängs i havet. Man kanske ska överväga vindkraftsskatt på samma sätt som plastpåseskatt? De senaste åren har problemet med infraljud som har enormt stor räckvidd börjat uppmärksammas. Infraljuden ger upphov till fysiska och psykiska skador och är svåra att skydda sig emot. Den intresserade kan söka efter “vindkraft infraljud” på nätet för att ta del av alla larmrapporter och desperata vittnesmål från drabbade. Kommunledningen i Borgholm bör också fråga vad OX2 har för plan för uttjänta vingar, skall dessa samlas upp i vindkraftskyrkogårdar som man gör i bl.a. Tyskland och Danmark, eller ska man såga upp dem och använda som vägfyllnad som man gör i USA?

Ölandsbladets artikel ger intrycket av att hela Borgholms kommunledning är lyrisk och applåderar vindkraftsparken. Vad menas med kommunledningen? Är det Kommunstyrelsen? Kommunfullmäktige? Kommunstyrelsens Arbetsutskott? Den politiska majoriteten? Finns det något parti med något inflytande i Borgholm som inte okritiskt köper vindkraftsplanerna?

Ulf Wikström, Stora Rör

Läs mer