Ett sommarminne för 60 år sedan
I reportaget beskrevs att man i den utdikade mossen, som långt tidigare varit en offerplats, funnit stora mängder benrester från människor och djur men också ett antal guldringar som offrats någon gång på 200-talet e. Kr.
Senare på sommaren beslöt föräldrarna att söka upp platsen för utgrävningarna eftersom de hade ett stort intresse för Ölands tidiga historia.
Vi stuvade in oss i vår Fiat 1100 och körde ner mot Borgholm och kom så småningom fram till utgrävningsplatsen, en ganska lång resa på den tiden. Väl framme pågick utgrävningarna för fullt ute på en åker samtidigt som jag minns att kornknarren lät höra sitt speciella läte runt om i omgivningarna.
Min far som sett namnet på den person som ledde utgrävningarna i reportaget hade en aning om att han kunde vara bror till en person som han kände sen tidigare. Då detta visade sig stämma fick vi snabbt en egen visning av verksamheten av Ulf Erik Hagberg.
Efter att först blivit visade själva utgrävningsplatsen gick vi in i den manskapsbod arkeologerna disponerade för klädombyten, matpauser etc. Inne i boden på en hylla, i något som såg ut som en skokartong, förvarades guldringarna. Ulf Erik tog sen ner lådan och lyfte upp en av ringarna ur träullen så vi kunde se den tydligt. När han sedan erbjöd oss bröder att hålla ringen i våra egna händer kändes det som ett stort ögonblick i en 10-årings liv.
Perspektivet på den fantastiska händelsen har naturligtvis ändrats under årens lopp inte minst när barnbarnen blivit förevisade guldskatten från Skedemosse och som numera förvaras bakom pansarglas vid Statens Historiska Museum i Stockholm, en skatt som deras morfar höll i sin hand för precis 60 år sedan.
Per Häggblom, Uppsala
