Buller är medaljens baksida

Den 30 september är det 40 år sedan Ölandsbron invigdes. Förbindelsen har varit och är fortfarande viktig för regionens utveckling. För oss, ett närmare 100-tal boende vid brofästet på Öland, har dock medaljen en mycket otrevlig baksida.

Vårt bostadsområde bebyggdes redan på 1700-talet och förvandlades i samband med brons invigning från en lugn idyll till ett trafikbullrande inferno. Byggandet av Ölandsbron föregicks nämligen av en ytterst anspråkslös miljöprövning. På de två luftigt maskinskrivna A4-sidorna nämns inte ett ord om förväntade miljöproblem för oss närboende. Ett förbiseende som vi de senaste 40 åren påminns om dagligen.

Jämför den miljöanalysen med uppmärksamheten miljöfrågorna fick i samband med utredningen av Öresundsbron. Trafiken över Ölandsbron är fullt jämförbar med den över Öresundsbron och under sommarmånaderna är den till och med högre på Ölandsbron!

Då Ölandsbron projekterades på 60-talet beräknades en trafik på 1 250 000 fordon per år. Redan året efter invigningen visade det sig istället vara 2 850 000 fordon och idag är det närmare 6 500 000 fordon. En felberäkning som starkt har bidragit till alla återkommande renoveringsarbeten vilka har kostat flera miljarder kronor. Noll kronor har samtidigt spenderats för att reparera miljöskadan hos oss närboende!

Nivån på de höga och gränsöverskridande bullernivåerna är vi överens om med Trafikverket. Det vi är oeniga om gäller genomförandet av miljöförbättrande åtgärder. Vi har i decennier försökt förmå verket att bygga en enkel bullerdämpande skärm utmed en kortare sträcka av vägbanan. För några år sedan tog vi hjälp av rättsväsendet för att få verket att åtminstone genomföra en utredning. Trafikverket motsätter sig nämligen till och med det!

Under rättsprocessen fick vi stöd för vår uppfattning av Mörbylånga kommun, Naturvårdsverket och Miljödomstolen. På grund av en juridisk spetsfundighet kom dock högsta instans Miljööverdomstolen, dit Trafikverket överklagade ärendet, fram till att det inte finns rättslig grund att tvinga verket att genomföra en utredning.

Ölandsbron har enligt Miljööverdomstolen nämligen inte genomgått ”väsentlig ombyggnad” som är ett avgörande juridiskt begrepp. De synnerligen omfattande renoveringsarbetena på bron har till största delen enligt domstolen utgjort reparationer och inte ombyggnad. Precis där mister vi av någon anledning lagstiftarens stöd. Det är naturligtvis trots det tillåtet för Trafikverket att uppföra en bullerdämpande skärm men samhället kan inte tvinga verket att göra det.

En så enkel åtgärd som att de två ursprungliga körbanorna på bron genom nya streck på asfalten blev fyra körbanor skulle kunna utgöra just ”väsentlig ombyggnad”. Förändringen genomfördes dock några månader innan bestämmelserna trädde ikraft 1996 och Miljööverdomstolen var därför förhindrad att ta hänsyn till det. Där föll vi således på målsnöret.

1Trafikverket hävdar i sin nationella miljöpolicy, som ironiskt nog länge illustrerades med en bild på Ölandsbron, att verket ska vara ”föregångare i miljöarbetet”. Just buller har i årtionden med fina ord nämnts som ett prioriterat område. Man kan lätt förvillas tro att Trafikverket har en stor ambition i miljöfrågor. Vi vet dock att verket istället gör allt som står i dess makt för att hitta kryphål ur miljölagstiftningen.

Avslutningsvis kan vi påpeka att det finns gott om forskning som visar bullrets negativa hälsoeffekter. I tidningen Forskning & Framsteg (nr 2, 2008) påpekar forskningschefen Kjell Spång:

”Det går nästan alltid att göra ett antal saker för att få en bra ljudmiljö. Det handlar inte i första hand om brist på metoder och möjligheter, utan brist på politisk vilja och kanske framför allt brist på kunskaper hos dem som fattar beslut ...”

I artikeln framgår att 800 personer årligen avlider i Sverige till följd av bullerstress. Det är betydligt fler än vad som omkommer i trafikolyckor vilket vi naturligtvis inte vill förringa utan endast jämföra med.

Bara en sak till när vi ändå får lite uppmärksamhet. Nej, vi löser inte bullerproblemet genom att sälja våra fastigheter och flytta. Bullret i området finns kvar ändå.

Gunnar Österdahl

Eva Gustafson