Björklunds reformer ger inte de rätta verktygen

Skolminister Jan Björklunds mantra de senaste åren har varit att höja elevernas kunskapsnivå, höja lärarnas status samt skapa en jämlik skola. Vilka åtgärder har då Björklund och den moderatledda regeringen vidtagit för att åstadkomma detta? Ja, reformerna har inte låtit vänta på sig utan i rask takt har man infört en ny skollag, nya läroplaner, ny gymnasieskola, fler och tidigare nationella prov, nytt betygssystem, sänkt betygsålder, lärarlegitimation med mera. I sin reformiver missar man dock en viktig detalj – dialogen med skolan och lärarna.

För att höja elevernas kunskapsnivå krävs det riktigt bra lärare. Bra lärare får man om de bästa studenterna väljer att blir lärare och för att komma dit krävs löner och villkor som överensstämmer med yrkets komplexitet, ansvar och utbildningslängd. Björklunds lärarlegitimation är ett steg på vägen mot höjd status för läraryrket, men utan den viktigaste statusfaktorn, högre lön, påverkar lärarlegitimationen inte nämnvärt. Med i lärarlegitimationspaketet följer kompetensutveckling, men bara för de lärare som saknar fullständig behörighet. Självklart behöver alla lärare i den befintliga lärarkåren kontinuerlig kompetensutveckling. Höga kunskapsresultat i skolan får man genom att satsa på lärarna, på elevernas och lärarnas arbetsmiljö och elevernas tillgång till sina lärare – inte genom att mäta kunskaperna oftare eller sätta betyg i lägre åldrar.

Den senaste i raden av reformer som drabbat skolan är rutavdrag för läxhjälp. I detta sammanhang måste man fråga sig: Varför har eleverna läxor? Det finns olika anledningar till varför en lärare ger sina elever läxor. Antingen resonerar som så man att tiden i skolan inte räcker till. Eller tänker man att läxan ska fungera som en bro mellan hem och skola, en mötesplats där eleven kan visa, berätta, åskådliggöra och delge föräldrarna den kunskap som skolan har förmedlat. Tyvärr händer det att lärare oreflekterat ger läxor av tradition, eftersom det idag inte finns tillräckligt med tid för pedagogiska diskussionerna lärare emellan.

Regeringens förslag om rutavdrag för läxhjälp är endast ytterligare en i raden av skattelättnader för den välbärgade medelklassen som man med Moderaterna i spetsen har genomfört. Ett rutavdrag bidrar på inget sätt till att göra skolan mer jämlik. Tvärtom gör det att klyftorna i samhället och i skolan ökar. Dessutom lockar det fler att betala sig fria från det relationsbyggande som läxorna kan innebära mellan föräldrar och barn

Nej, lägg resurserna på skolan i stället.

Höj lärarnas löner så att de bästa vill bli lärare

Ge lärarna förutsättningar för pedagogiska diskussioner så att pedagogiskt omotiverade läxor försvinner

Ge varje elev så mycket tid med sina lärare som lärandet kräver

Låt föräldrarna koncentrera sig på att prata med sina barn, lyssna på dem, äta tillsammans, kramas och läsa böcker. Om föräldrarna ser till att barnen kommer utsövda, mätta och älskade till skolan så kan man med varm hand överlåta lärandet och utformningen av undervisning till lärarna och skolan.

Désirée Liljevall, riksdagsledamot Socialdemokraterna Kalmar län

Matilda Wärenfalk, ombudsman Socialdemokraterna Kalmar län, f.d. lärare i Mörbylånga kommun