Även vi ja-sägare har skäl att rösta nej
Jag har länge känt mig kluven till folkomröstningen den 26 maj. Som vision är idén om en kommun på Öland jättefin. Öland har massor att vinna på att gå enat in i framtiden.
Men visioner är inte nog. Framtiden byggs inte av visionärer som sitter på små moln i det blå och filosoferar. Framtiden byggs av personer som vet hur man förverkligar drömmarna och idéerna. Utan tydliga färdvägar, mål, kostnadsberäkningar och förslag brukar det bli pannkaka av även de vackraste visionerna.
En gång i tiden kände jag en ingenjören som skröt med att han byggt världens längsta tvättlina. Han byggde 20 mil kraftledning i Afrika för SIDA-pengar. Politikerna och biståndsorganisationerna hade en underbar vision om el för en fattig befolkning. Problemet var bara att det inte fanns kraftverk för att producera elen. Så långt hade man inte tänkt då man planerade.
När jag ser på ja-kampanjen tänker jag på min gamle vän ingenjören. Det finns inga konkreta förslag hur vi ska förverkliga idén om en kommun. Hur ska kommunen styras, och från var? Vad kostar det? Hur gör vi med förvaltningarna? Vad sker med Borgholm om Färjestaden blir centralort. Inget av detta har vi svar på idag. Det verkar bli tvättlina av det hela.
I alla andra delar av politiken förväntas vi fritidspolitiker fatta beslut grundat på fakta och kostnadsberäkningar. Inte ens det nya piratskeppet för barn nere i hamnen klubbades igenom utan ritningar, kostnadsberäkningar och planer.
Men det som är viktigt när ett piratskepp för barn byggs i hamnen tycks inte vara viktigt vid folkomröstningen om en kommun.
Därför måste jag, som egentligen brinner för visionen om att bygga en kommun på Öland, rösta nej den 26e.
Torbjörn Jerlerup
Socialdemokrat, ersättare i Miljö- och byggnadsnämnden
