Arbetskläder vården: ”Det ena dråpslaget efter det andra”

Vi undrar i högsta grad vart respekten för oss, de flesta av oss kvinnor, som arbetar inom vården i Borgholms kommun har tagit vägen, om det nu någonsin funnits någon!

Det verkar att ni, som sitter och bestämmer, bara tycker att vi är livegna idioter, som ni ska styra ställa och bestämma över hur mycket som helst. Man känner sig hela tiden totalt överkörd. Och vi ska bara finna oss i allting. Tyvärr så måste vi också för det mesta göra det, vi är allra längst ner, underbetalda, glada för att ha ett arbete på den ort där vi bor och lever med våra familjer. Detta gäller allt från scheman, indragningar av att ta ut ledigheter, indragningar av avdelningar, ja listan kan säkert göras lång! Men detta gäller våra arbetskläder, kan tyckas banalt, men för oss är det en principsak.

På de flesta arbetsplatser får de anställda kläder som de kan kvittera ut, affärer, poliser, landstingsanställda, bensinstationer och så vidare. Men vi som arbetar inom kommunen i vården har, för att kunna se snygga ut, fått köpa egna kläder själva för dyra pengar. Både skor och kläder. När kommunen tog över landstingsvården, Ädelreformen, skulle vi få arbetskläder. Var det någon som frågade oss vad vi ville ha för kläder? Nej! Det köptes in fula gröna, vita, prassliga, randiga kläder som de flesta ratade inom en kort tidsperiod. Vi använde landstingets gamla kläder som vi färgade, eller köpte egna kläder. Sen skulle vi få ett ekonomiskt bidrag på cirka 250 kronor, och hur mycket kunde vi få för det? Ett arbetsset om byxor och tunika kostade då cirka 500 kronor. Men vi fick i alla fall bestämma själva. Vi har också fått två ombytesplagg, som var av dålig kvalitet och gick sönder, och blev urtvättat och fult.

Så nu till läget! Vi har av kommunen fått 300 kronor per personal som vi ska få köpa för. Men vi får inte välja själva vad vi ska ha för kläder. Antingen ett par byxor eller en pikétröja eller en väst måste det vara! Varför? Vi kan förstå tanken, att det inte ska vara institutionsaktigt för de gamla, men vet ni verkligen vad det är som vi arbetar med inom sjukvården. Även fast det är ett sjukhem är det en vårdsituation. Är ni verkligen så förankrade i verkligheten så ni vet vad vi gör? Vi behöver praktiska kläder! Ja, vi har skyddsrockar, men man hinner inte alltid att ta på dessa. Vi arbetar med människor, som kanske inte kan säga till eller be om hjälp, utan det bara kommer! Till exempel! Varför kan inte vi få köpa en uniform, som ni fint kallar det. Det är en tunika med tillhörande byxa i glada färger! Nej, det betraktas tydligen som om vi har en pyjamas på oss, som någon ”där uppe” uttryckts sig! Fy f-n att säga så, om oss vårdpersonal. Det är kränkande!

Vi arbetar dag, kväll, natt, helg och storhelger. När ni alla som bestämmer är lediga! Varför inte börja fråga oss vad vi vill och tycker. Var rädda om er personal. Det är vi som ska ta hand om er när ni blir gamla! Er dialog med oss är under all kritik!

Personal på Ekbacka Fem