Hjälp mig!

Det pratas ju väldigt mycket om för- och nackdelar med att vaccinera sig mot svininfluensan. Själv har jag satt mig in i diskussionen förfärligt lite så jag vet inte vart jag står. Nästan inga av mina jämnåriga vänner ska vaccinera sig, och det är kanske den starkaste anledningen till varför jag inte tänkt göra det heller. Jag resonerade så att om jag hade följt diskussionen så hade jag förmodligen tyckt och tänkt som dom jag litar på. Hur nu dom tänker - inte ens det vet jag.Men för några veckor sedan pratade jag med morfar i telefon. Han berättade om sin mamma Ester som var gravid när hon blev smittad med spanska sjukan 1918. Hon överlevde med nöd och näppe men förlorade sitt barn. Vi pratade ingenting om svininfluensan då, och jag vet att de två influensorna inte bör jämföras! Med efter vårt samtal lämnades jag med en känsla av naivitet och okunnighet. Jag kände så tydligt hur lite jag vet och hur ung jag är och plötsligt var jag inte lika säker på frågan om att inte vaccinera mig mot svininfluensan längre.Idag har jag besökt mormor och morfar. Vi har fikat, pratat, ätit sushi och tittat i gamla fotoalbum. Mormor var på sitt bästa historieberättarhumör, det var ljuvligt! I ett album fick jag syn på Ester och blev påmind om vaccinfrågan och att jag fortfarande inte tagit ställning.Ska ni vaccinera er?På bilderna: Mormor och morfar vid deras förlovning, och ett porträtt på Ester.